- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
299

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen - Krigarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afseende å rikets försvar mot det allt mera ökade antalet af dess fiender. Efter fullgörandet af detta uppdrag infann sig Coijet i början af året 1658 hos konungen, som då var i Wismar, samt biträdde sedermera vid de danska fredsunderhandlingarna i Tosterup och Roskild. Han var derefter, såsom förut är nämndt, jemte Sten Bielke Sveriges ombud vid underhandlingarna om ett närmare förbund med Danmark efter roskildska freden, och när konungen beslutat sig för det senare danska kriget blef Coijet, som då ännu vistades i Köpenhamn, i största hemlighet underrättad om detta beslut för att kunna i tid lemna den danska hufvudstaden, samt fick sedermera det icke lätta uppdraget att i en utgifven skrift försvara detta Carl Gustafs anfall mot Danmark. När under detta krig Holland trädde öppet på Danmarks sida, sändes Coijet till Haag för att söka bringa den nederländska republiken till vänligare tänkesätt mot Sverige, hvilket ock lyckades så till vida, att äfven denna republik medverkade till att freden mellan Sverige och Danmark efter Carl Gustafs död blef mera fördelaktig för Sverige, än man kunnat vänta. Derefter återvände Coijet till Sverige och tjenstgjorde inom kansliet, der han 1666 befordrades till kansliråd samt sändes följande året, jemte riksrådet Göran Fleming och fältmarskalken grefve Christofer Dohna, till kongressen i Breda, för att medla fred mellan England och Holland, men afled den 1 Mars 1667, kort innan fredsfördraget undertecknades. Franske ambassadören grefve d’Estrades förklarade emellertid, att Coijet varit sjelfva själen i fredsverket, samt framhöll såsom ett vackert exempel för ambassadörer i allmänhet, att Coijet, ehuru han vid flera tillfällen haft diplomatiska uppdrag, likväl icke efterlemnade någon förmögenhet åt sina tolf barn.

Krigarne.



Under de krig, som upptogo största delen af Carl Gustafs regering, biträddes han å de vigtigare platserna inom landthären och flottan af flera män, hvilka dels redan under trettioåriga kriget vunnit rykte, dels först under dessa krig gjort sig mera kända. Vi skola här anföra några mera framstående deribland, i den ordning de börjat tillvinna sig en allmännare uppmärksamhet. Rörande de flesta äro likväl uppgifterna alltför torftiga och inskränka sig för det mesta till deras befordringar och krigsföretagen hvari de deltagit, men innehålla deremot ytterst litet om deras personlighet, hvarföre också deras lefnadsteckningar i allmänhet alltför mycket likna hvarandra.

Carl Gustaf Wrangel, grefve till Salmis, friherre till Lindeberg och Ludenhoff, herre till Skokloster, Bremerwörde, Wrangelsburg, Spiker, Ruppin, Ekebyhof och Gripenberg, bör icke allenast för den höga plats han innehade så inom landthären som vid flottan, utan äfven såsom den mest anlitade bland Carl Gustafs krigare, nämnas främst bland dessa. Han var äldste sonen af riksrådet och fältmarskalken Herman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free