Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefve Jakob Casimir De la Gardie, krigsråd och general af infanteriet, riksråd sedan 1653, död i Oktober 1658; friherre Paul Khevenhüller, generalmajor, riksråd sedan 1653, död i December 1655; friherre Wilhelm Taube, hofmarskalk, riksråd sedan 1653; grefve Henrik von Thurn, generalmajor, guvernör i Riga, riksråd sedan 1653, död i Augusti 1656; friherre Arvid Forbus, general af infanteriet, riksråd sedan 1653; grefve Clas Tott, rikskansliråd, riksstallmästare, generallöjtnant, riksråd sedan 1653; friherre Gustaf Horn, generalguvernör öfver Ingermanland och Keksholms län efter Erik Stenbock, general öfver svenska och finska rytteriet, riksråd sedan 1653; friherre Clas Bielkenstierna, amiral, riksråd sedan 1653; friherre Johan Gyllenstierna, assessor i Svea hofrätt, riksråd sedan Februari 1654; friherre Carl Soop, rikskammarråd, riksråd sedan Februari 1654, död den 1 Maj 1655; friherre Erik Sparre, president i Åbo hofrätt efter Erik Gyllenstierna, riksråd sedan Februari 1654; friherre Per Ribbing, landshöfding i Elfsborgs län, riksråd sedan Februari 1654, samt friherre Georg Paijkull, generallöjtnant, riksråd sedan Maj 1654, död den 1 Februari 1657.
Efter inträffade ledigheter inom denna talrika rådspersonal utnämndes af Carl Gustaf till riksråd i Juni 1654: presidenten i Wismarska tribunalet grefve Bengt Oxenstierna, sedermera rikskansliråd, generalguvernör öfver Warschau och Stor-Polen samt ambassadör vid polska fredskongressen; i September 1655: riksjägmästaren och landshöfdingen öfver Östergötland friherre Axel Sparre, samt presidenten i bergskollegium och landshöfdingen öfver Stora Kopparbergs län friherre Erik Fleming; i Maj 1657: riksstallmästaren, fältmarskalken grefve Robert Douglas, samt generalmajoren, guvernören öfver Bohus län friherre Harald Stake; i juli 1657: krigspresidenten, öfversten för Iifgardet grefve Christopher Carl von Schlippenbach och vice amiralen, amiralitetsrådet friherre Sten Bielke; i April 1658: landshöfdingen öfver Östergötland friherre Johan Rosenhane samt landshöfdingen öfver Nerike och Vermland friherre Gustaf Soop; i Februari 1660: generallöjtnanten, öfversten för Uplands regemente grefve Nils Brahe, generallöjtnanten friherre Henrik Horn, generalmajoren, guvernören i Riga friherre Christer Horn, generalmajoren, guvernören i Reval friherre Bengt Horn, guvernören öfver Trondhiems län, Jemtland och Herjedalen friherre Clas Stiernsköld, landshöfdingen öfver Upland friherre Svante Banér, landshöfdingen öfver Kronobergs län friherre Gustaf Posse, landshöfdingen öfver Vestmanland friherre Knut Kurck, öfverkammarherren friherre Göran Fleming, landshöfdingen i Stora Kopparbergs län friherre Lorens Creutz samt generalmajoren friherre Johan Maurits Wrangel.
De flesta bland dessa medlemmar af rådet skola vi återfinna bland rådspersonalen under Carl XI:s minderårighet. Flere ibland dem hafva mera egentligt sin plats bland Carl Gustafs krigare än bland hans embetsmän, och vi skola derföre här nedan sysselsätta oss endast med dem, som under hans regering togo en verksammare del i riksstyrelsen eller hvilkas embetsmannabana då afslutades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
