Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reduktionens fortgång och befalte kommissarierne blott i tvistiga fall förfråga sig hos honom.
Genom denna resolution hade visserligen föreskrifterna för kollegium blifvit mera bestämda än förut, men dess verksamhet var dock nu i betydligt aftagande i följd af så väl ett starkare motsånd inom kollegium som allt flera hinder utom detsamma. I kammarkollegium fullgjordes icke de uträkningar, som derifrån begärdes. Bergsjordeboken, utan hvilken bergslagens reduktion icke kunde fullföljas, blef icke färdig i bergskollegium. Riksjägmästaren, som skulle upprätta förteckning öfver kronans parker, förklarade den icke kunna afgifvas förr, än han fått konungens förklaring öfver vissa frågor. De anbefalda häradsransakningarna hade ännu i slutet af året 1658 icke inkommit. Slutligen dröjde godsinnehafvarne, oaktadt alla påminnelser, med insändande af dem affordrade handlingar och äfven med utgörande af fjerdepartsräntan. Allt detta hade till följd, att under året 1656 reducerades endast 91 hemman, med 5,815 daler s. m. ränta, eller icke en tiondedel af hvad under det föregående året till kronan återkommit.
I början af året 1657 afstannade reduktionen för någon tid, emedan Flemings närvaro i rådet och i kammarkollegium nu erfordrades mera än förut. Nu inträffade äfven, att konungen af penningeförlägenheten vid det hotande danska kriget tvingades att i strid mot sjelfva grunderna för reduktionen pantsätta kronogods. Redan under föregående året hade rådet gjort framställning om en sådan åtgärd, men konungen hade då svarat, att sådant vore stridande mot beslutet om de afhända kronogodsens återbringande till kronan, hvarföre ock ingen torde vilja derå våga sina penningar. Kronan skulle ock derigenom framdeles råka djupare i medellöshet. Nu nödgades han likväl tillgripa denna utväg. Den 14 Maj 1657 fick kammarkollegium fullmakt att pantsätta antingen fjerdeparter eller ock fasta räntor å kronan afhända gods; men i följd af bristande penningetillgång och genom reduktionen rubbadt förtroende till dylika pantförskrifningar inbringade denna åtgärd ej mera än 79,486 daler s. m., för hvilken summa 231 hemman med 6,358 daler s. m. ränta voro pantsatta. Under sådana förhållanden, och då ställningen blifvit allt mera bekymmersam, sedan Sverige nu var inveckladt i krig med Polen, Ryssland, Österrike och Danmark, ansåg sig Fleming böra i slutet af Juni 1657 begära reduktionskollegii yttrande, huruvida, alldenstund så väl inom som utom rådet talas och föregifves, det humörerna med reduktionen förvirras och medlen, som derutur komme, likväl intet förslå, kollegium ville upphöra med sitt arbete eller fortsätta detsamma. Häruppå följde en omröstning, under hvilken, ehuru åtskilliga ledamöter yrkade arbetets uppskjutande, de flesta dock instämde med Fleming, att detsamma skulle fortsättas, helst kronan vore i stort behof af tillgångar, »efter som kontributionernas myckenhet i längden icke kan hafva bestånd och krigsmakten icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
