Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets inre styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna anhållan som nyssnämnda kommission blifvit tillsatt, med åliggande för ledamöterne att hvar för sig uppsöka hvad förut i dithörande ämnen blifvit stadgadt och utarbetadt, hvilket derefter skulle af kommissionen samfäldt granskas och pröfvas samt hvad samfäldt gillades af Emporagrius bringas i lagform. Sedan kommissionen sammanträdt, uppstodo åtskilliga meningsskiljaktigheter, genom hvilka arbetet fördröjdes, hvarföre konungen i Juni 1658 anbefalte dess påskyndande samt förstärkte tillika kommissionen med tre nya ledamöter, biskopen i Linköping Samuel Enander, superintendenten i Göteborg Ericus Brunnerus samt den kort förut till biskop i Åbo utnämnde Johannes Terserus. Denna förstärkning ökade likväl icke enigheten i åsigterna, hvilka det blef allt svårare att sammanjemka, så att slutligen två särskilda förslag uppgjordes, det ena af Laurelius och det andra af Emporagrius, hvilka af dessa insändes omedelbart till konungen 1659, men hans kort derefter inträffade död gjorde ett afbrott i kommissionens arbeten, hvilka sedermera alldeles afstannade.
Undervisningsverken stodo fortfarande under presterskapets inseende, men saknade icke konungens hägn. Upsala högskola erhöll bekräftelse på sina privilegier, då de s. k. akademiska konstitutionerna utfärdades den 27 Juni 1655. Följande året upplöstes Dorpts universitet i följd af ryssarnes anfall, men efter freden i Roskild 1658 började man öfverlägga om inrättandet af ett universitet för Göta rike. Man ville derigenom söka afhålla ungdomen i Skåne, Halland och Bleking från högskolan i Köpenhamn och de förbindelser med det förra moderlandet, som skulle föranledas af deras studier vid denna högskola. Förslaget understöddes af biskop Vinstrup så väl som af svenska presterskapet; men man synes då icke haft för afsigt att förlägga det nya universitetet i Lund, hvilken stad man förmodligen ansåg ännu vara för mycket dansk, utan i Linköping eller i Göteborg, hvaremot i Lund skulle inrättas ett gymnasium.
Vetenskaperna och vitterheten hunno under Carl Gustafs korta och af krig upptagna regering icke göra några synnerliga framsteg, och till den då rådande verksamheten inom de särskilda delarna af litteraturen skola vi återkomma i sammanhang med förhållandet under Carl XI:s längre och lugnare styrelse; men tryckpressen började emellertid redan nu väcka allt större uppmärksamhet. Carl Gustaf befalte, att »till missbruks undvikande skulle ingen boktryckare understå sig trycka någon i stats- eller troslära vigtig handskrift, hvilken ej förut blifvit i korthet uppvisad och gillad.» Biskopar och superintendenter ålades att hålla noga uppsigt deröfver, och således var redan den tiden, mot slutet af året 1656, censur i Sverige införd.
Borgerskapet led väsentligt genom den här ofvan omtalta minskade lifaktigheten i handel och näringar under de ständiga krigen. Dess politiska ståndpunkt var för öfrigt densamma som förut, och några förändringar i de särskilda städernas styrelse och förvaltning förekommo icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
