Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska fälttågen 1657-1659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig i sydlig rikning, så att de ej längre voro synliga, drog sig Stenbock i skyndsam marsch åt vester och skildes på detta sätt från Rakoczyanerne. Han hade ej velat göra det öppet, emedan han af dessa halfvilda skaror befarade våldsamma uppträden, om de sågo svenskarne lemna dem, och hade derföre med Rakoczys befälhafvare öfverenskommit om detta sätt för skilsmessan. Från Zacroczyn sändes det tyngre artilleriet jemte trossen på Weichseln till Thorn under beskydd af 500 man. Med den öfriga hären drog Stenbock mera åt vester till Kruszwic vid norra ändan af Goplo-sjön, dit han ankom den 21 Juni och lemnade der befälet åt generalmajor Jakob Casimir De la Gardie för att sjelf afgå till Thorn och kort derefter till Sverige, der han skulle taga öfverbefälet öfver de trupper, som hade att försvara landet mot anfall från Danmark. Hans här, förstärkt med besättningarna i fästena Lowicz, Brabantz, Watzlow och Kruszwic, hvilka raserades, kom den 23 till Bromberg, der äfven konungen samma dag inträffade från Thorn.
Han hade under tiden varit upptagen af anordningar för Preussens försvar samt för tåget till Pomern och Danmark. Redan den 1 Juni hade Douglas, nu befordrad till fältmarskalk, generallöjtnanten Henrik Horn och generalmajoren Gustaf Oxenstierna blifvit sända till Sverige att der leda försvaret. Något senare afgick äfven, såsom nyss nämndes, Stenbock dit att taga öfverbefälet. Sjelf reste konungen från den ena preussiska fästningen till den andra för att tillse, att de voro eller blefvo i godt stånd. Alla mindre och svagare fästen skulle utrymmas och raseras för att dymedelst få så mycket starkare besättningar i de vigtigare orterna. Hertig Adolf Johan fick öfverbefälet och under honom stäldes generallöjtnanten Dohna samt generalmajorerne Linde, Würtzburg och Bülow. Omkring 9,000 man, hvaribland ungefär fjerdedelen rytteri, qvarlemnades såsom besättningar. Dessutom lågo ännu omkring 3,000 man under Würtz i Krakau. Återstoden af den svenska styrkan, utgörande omkring 6,000 man samt bestående dels af de trupper, hvilka först Stenbock och sedermera De la Gardie fört från Warschau, dels af dem, med hvilka pfaltzgrefven af Sulzbach blokerat Danzig, dels af markgrefvens af Baden afdelning, samlades i Bromberg för att åtfölja konungen till Pomern. Dessa 6,000 man voro också de yppersta trupper den tiden egde, och man påstod att bland soldaterna voro högst få, som icke deltagit i minst 30 strider. Af de 50,000 man, hvilka Carl Gustaf fört eller tid efter annan låtit föra till kriget mot Polen, återstodo emellertid nu endast omkring 18,000 man, och kriget hade således redan skördat nära två tredjedelar af den ditförda styrkan, utan att det mål vunnits, som föranledt dess företagande.
Den 20 Juni erhöll Carl Gustaf i Thorn underrättelse om den danska krigsförklaringen. Den 23 reste han till Bromberg, hvarifrån hans lilla här uppbröt den 26, och redan den 2 Juli stod den i Stettin, efter att på 7 dagar hafva tågat 36 mil. Med samma skyndsamhet fortsattes sedermera tåget mot Holstein och Jutland, hvarigenom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
