Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas senare öden - Mordet på Monaldeschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
lige voro förgäfves. Den i November kallades Monaldeschi atHnfinna
sig i det s. k. hjortgalleriet inom slottet i Fontainebleau, der hans
förbrytelser förehöllos honom och hans dom afkunnades. Han föll på kn$
och bad om nåd eller åtminstone att drottningen måtte höra hans
försvar. Det senare beviljades och han följde henne sedan en hel timme
från ena ändan af det långa galleriet till den andra, under det han
först sökte urskulda sig och sedermera med de ifrigaste och
ödmjukaste böner beveka henne; men allt var förgäfves. Hon visade inga
tecken till förbittring, men också ej till medlidande, samt aflägsnade
sig utan att bevilja någon ändring i den afkunnade domen. Den skulle
nu verkställas af Sentinelli, med tillhjelp af tvänne tillkallade drabanter,
hvilka drogo sina värjor färdiga att stöta till, så snart bikten var
slutad. Priorn gick dock ännu en gång till drottningen att på det
enträgnaste och bevekligaste bedja om nåd för Monaldeschi, men lika
fåfängt som förut, och han måste nu bereda Monaldeschi till döden.
Sedan han mottagit hans bikt, verkstäldes domen ännu grymmare, än
den blifvit beslutad, ty då Monaldeschi, af fruktan för lönmord, bar
en pansarskjorta under kläderna, måste huggen riktas åt ansigtet och
det ohyggliga uppträdet varade öfver en fjerdedels timme, innan den
olycklige drog sin sista suck.
Det blodiga dådet blef snart kändt samt väckte öfverallt ogillande
och afsky. All den glans, som förut omgifvit Christina, var nu fö!
alltid försvunnen, och den förr så beprisade och beundrade
drottningen skyddes och undveks härefter, så mycket man anständigtvis kunde.
Med mycket besvär trugade hon sig visserligen till en bjudning från
franska hofvet, men blef så kallt mottagen att det föll alla i ögonen,
ehuru hon sjelf ej låtsades märka det, och slutligen gaf man henne
200,000 livrés af de innestående underhållsmedlen för att blifva henne
qvitt. Ett tillämnadt besök i England hos Cromwell afböjdes, och hon
fann sig slutligen föranlåten att återvända till Rom. Äfven här var
hon nu ej mera, såsom under sitt första besök, den af alla firade och
fjäsade svenska drottningen, utan en besvärlig gäst, hvilken man
snarare fördrog än hyllade. I brist på de förra förlustelserna slog hon
sig nu så mycket ifrigare på hvarjehanda vetenskapliga forskningar, i
synnerhet i kemien, samt offrade så mycket penningar på försök i denna
väg, att man med skäl anmärkte, huru en stor del af hennes
förmögenhet »gick upp i rök». Den förminskades ytterligare genom hennes
vanliga misshushållning och äfven genom de svårigheter, som mötte
för henne att under Carl Gustafs krig ordentligt utfå inkomsterna af
sina underhållsländer. Bland dessa var Pomern, från hvars taffelgods
hon hade en betydlig del af sitt underhåll, nu öfversvämmadt af
Sveriges fiender, så att ingen inkomst derifrån tillföll henne, hvilket så
väckte hennes förbittring, att hon skickade sin gunstling Sentinelli till
Wien för att hos kejsaren begära få. låna 20,000 man, hvilka under
Montecuculis befäl skulle från Sverige taga Pomern, emedan Carl
Gustaf Joke uppfylt sitt löfte i afseende å Christinas underhäll. Inkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
