Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Isak Rothovius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen: Isak Rothovius.
han en ännu svårare och vidsträcktare verkningskrets, än som tillföll
Rudbeck vid tillträdet till Vesterås stift, och står äfven vid dennes
sida såsom en af de kraftigaste och gagnrikaste biskopar den svenska
kyrkan egt.
Vi hafva i det föregående omnämnt tillståndet i Finland vid denna
tid och visat huru allt der var i förfall, presterskapet icke minst.
Mycken katolicism fans ännu qvar hos detta, likasom mycken
hedendom hos allmogen, som för det mesta hade lång väg till de få
kyrkorna och derföre också sällan besökte dem. Det fordrades således icke
liten kraft och nitälskan för att här bringa ordning i de kyrkliga
förhållandena, och Rothovius visade rätt snart att ingendera felades
honom. Redan i Oktober 1627 inrättade han ett kyrkoråd i Åbo och
utfärdade för detsamma en instruktion samt utgaf tillika stadgar för
kyrkostyrelsen, hvilka stadfästades af dåvarande generalguvernören i
Finland, riksrådet Nils Bielke, och hvari stadgades, bland annat, att
den som höll krog vid en kyrka, skulle stå uppenbar kyrkoplikt.
Redan innan årets slut lade ock Rothovius sin forne lärjunge Axel
Oxenstierna på hjertat nödvändigheten att inrätta ett gymnasium i Åbo,
hvilket äfven genom Rothovii nitiska försorg kom till stånd i Januari
1630 och för hvars lektorer han utgaf regler, deruti bland annat den,
som infunne sig drucken i konsistorium eller på lärosalen, skulle,
sedan han blifvit nykter, der hålla ett tal om dryckenskapens lastbarhet.
Det syntes huru mycket denna last då var gängse i Finland och huru
väl den behöfde beifras. Det var också till hufvudsaklig del Rothovii
förtjenst, att genom hans inflytande hos dåvarande generalguvernören
Per Brahe och hos Axel Oxenstierna samt genom deras hos regeringen
och rådet Åbo gymnasium år 1640 förvandlades till universitet, hvars
prokansler Rothovius blef och der han omgaf sig med sådana
professorer som Terserus, Stjernhöök och Gyldenstolpe. Han anskaffade äfven
i Åbo ett boktryckeri, der en af honom föranstaltad finsk öfversättning
af bibeln trycktes 1642. Äfven en bokhandel blef genom hans försorg
i Åbo inrättad af en ditflyttad lübeckare. Kort efter det nya
universitetet blefvo jemväl nya trivialskolor genom Rothovii nitiska
bemödanden upprättade i Åbo, Björneborg och Helsingfors.
Före Rothovii tid hade prestmöten ej hållits i Finland, men han
höll hvarje år ett sådant under Henriksmessomarknaden i Åbo samt
anstälde dessutom årligen visitationer i de särskilda församlingarna,
stundom ända upp i Lappmarken. Alla som utan lagliga skäl
ute-blefvo från prestmöten, bötfäldes och skildes från sin embetsutöfning
till dess de erlagt böterna.
Rothovius var, såsom vi förut omtalat, en väldig predikant, som
icke skydde att säga sanningen åt hvilken som helst. Härigenom ådrog
han sig fleres ovänskap och äfven klagomål hos regeringen; men han
erbjöd sig alltid manligt och frimodigt att stå till svars för sina ord och
hade äfven sådant skydd hos regeringen, att klagomålen blefvo utan
påföljd. Han afled den 10 Februari 1652 och är begrafven i Åbo dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
