Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Johan Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enibestmännen: Johan Rudbeck.
615
varmt för saken och föregick sjelf med sådan frikostighet, att han snart
samlade betydande gåfvor. Af konungen utverkade han till
domkyrkans iståndsättande två tunnor säd af hvart kyrkoherberge, förläning
af alla tomter i Vesterås, som fordom tillhört kyrkan, men sedermera
blifvit lagda under slottet, äfvensom af åtskilliga vattenverk, en gåfva
af 5 skeppund förbruten koppar samt de böter, 3,500 daler, hvilka
Olof Stråle blifvit dömd att erlägga för uppgifvandet af Elfsborg. Gamla
enkedrottningen Katarina Stenbock, som då ännu lefde, gaf säd, tegel,
bräder och råkoppar; Jakob De la Gardie, Axel och Gabriel
Oxenstierna, Per Banér, Clas Horn och flere andre bland rikets store
bidrogo med större eller mindre summor, stiftets presterskap
samman-sköt 2,182 och biskopen ensam 5,337 daler kopparmynt. Då han
under resor och visitationer erhöll skänker, antecknade han dem alltid för
allmänna ändamål och redovisade dem såsom allmänna medel.
Med dessa tillgångar blef nu domkyrkan iståndsatt och likaså det
gamla skolhuset, hvarjemte två nya byggnader uppfördes till
lärosalar, och en fullständig omdaning skedde af det förra bristfälliga
läroverket.
Vid Rudbecks tillträde till biskopsembetet utgjordes hela
lärarestaten vid Vesterås domkyrkoskola af en teologie lektor och en rektor,
med tre eller fyra medlärare; men han utverkade hos konungen, att
Vesterås gymnasium år 1623 blef organiseradt. Sex lektorer
uppfördes på stat, med åliggande att undervisa i teologi, fysik, matematik,
logik, grekiska och latinska språken, hvarförutan äfven domprosten
ålades att hålla vissa föreläsningar i teologi. I hebreiska språket
meddelade Rudbeck sjelf undervisning, till dess en lektor för sådant
ändamål tillsattes 1625. Rudbeck åtnöjde sig dock ej förr, än han äfven
fått vid det nya gymnasium en lektor i rättslära och statskunskap
samt förmått samtlige lektorerne att af sin aflöning afstå så mycket,
att en särskild lektor i vältaligheten kunde tillsättas, emedan
erfarenheten visat, att detta ämne ej lät väl förena sig med logiken! Båda
dessa läroämnen hade nemligen vid gymnasiets inrättande fått en
gemensam lektor. Sedermera författade Rudbeck en skolordning som
blef gällande ända till dess den allmänna skolordningen utfärdades af
Christina 1649. Men sedan han väl fått i ordning både skola och
gymnasium, vakade han icke mindre sorgfälligt så öfver lärare som
lärjungar. Han höll noga efter lärarne, att de ej försummade något
af sina åligganden, men beredde dem ock befordran i mån af visadt
nit och skicklighet, hvarigenom deras efterträdare uppmuntrades att
häri likna dem. Så blefvo, under de 27 år han innehade
biskopsembetet, 27 lektorer vid Vesterås gymnasium befordrade, dels till
kyrkoherdar, dels till professorer eller till befattningar inom embetsverken,
och genom denna omsättning inom lärarepersonalen funnos alltid
friska. krafter för ungdomens undervisning. Rudbeck sökte ock, så snart
han fann någon lärjunge med mera framstående anlag, vinna honom
för läroverket, uppmuntrade och understödde honom samt bekostade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
