Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Läkarevetenskap och naturvetenskap - Astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
531
lig såsom vetenskaplig handledning. Äfven Johan Franck, född 1590,
medicine professor i Upsala 1624, död 1661, utgaf 1651 en
afhandling om metallernas förvandlingar och konsten att göra guld, i hvilken
afhandling, bland annat, förekommer »ett hastigt och ljufligt samtal
emellan de förnämste och ädlaste bergegudar och den högförfarne
filosofen, Xamolxides benämnd», der de tolf samtalande framlägga hvar
sina åsigter om den filosofiska stenens åstadkommande. I andra
hänseenden var likväl Franck den ende svenske författare af någon
betydenhet inom naturvetenskapernas område under denna tid. Han utgaf
flera botaniska och anatomiska arbeten, uppsatte ett apotek och utgaf
den första svenska farmakopé. Georg Stjernhjelm, den berömde
skalden, utgaf 1644 en afhandling om konsten att probera äkta metaller,
kallad Archimedes reformatus, emedan den stöder sig på
Archimedes’ upptäckter i denna väg. Kirstenius från Breslau, född 1577,
Chesnecopheri efterträdare såsom professor i medicinen 1635, utgaf
medicinska arbeten af Galenus och Hippokrates 1637 samt en
apotekarelära. Andreas Sparrman utgaf 1642 en läkarebok, kallad »Sundhetzens
spegel» i 2 delar. För öfrigt utgöra några smärre akademiska
afhandlingar och uppsatser i medicinska och naturvetenskapliga ämnen hvad
i denna väg uträttades. I allmänhet hade naturvetenskaperna ännu ej
fullt frigjort sig från den tro på det underbara, som framträder i nystan
alla vetenskapers begynnelse. Så hade läkekonsten qvar många
underkurer, zoologien många underbara skogs- och hafsväsenden, botaniken
ett stort antal undergörande växter, mineralogien metallernas underbara
verkningar, och i kemien qvarstod ännu alkemien. Först under den
nästföljande tiden började naturvetenskaperna småningom höja sig ur
denna sin barndom.
I astronomien fans likaledes mycken astrologi qvar, och hos de
flesta den tidens astronomer gälde det ännu såsom en trosartikel, att
stjernorna hade vigtigt inflytande på menniskornas öden och att man
af deras ställning eller af särskilda företeelser å stjernhimmelen kunde
förutse kommande händelser. Så var Sigfrid Aron Forssius, såsom här
ofvan är visadt, en ifrig astrolog, och så väl han sjelf som många af
hans samtida trodde honom vara i besittning af nyckeln till
stjern-tyderiets hemligheter samt satte derföre stort förtroende till hans
spådomar, hvarmed han icke var sparsam. Astronomiska skrifter af mera
vetenskaplig halt utgåfvos dock af Schomerus, en astronom ur Tycho
Brahes skola, författare till en »Astralisk afhandling om nya stjernor
och kometer efter Tycho Brahes observationer», Upsala 1631, och till
»Uranologiska afhandlingar de materia coeli», Dorpt 1634, samt af
Martinus Olai Nycopensis ur samma skola, författare till en afhandling
om förmörkelserna, som utkom 1650, och en om månen, 1652,
äfvensom astronomie professorn Martinus Olai Stenius (död 1660) i en redan
1611 utgifven afhandling visade ovissheten och tomheten af
astrologiska profetior, samt konungens hofpredikant Aron Zynthius i en latinsk
afhandling, tryckt i Upsala 1624, framstälde sina tvifvelsmål om astrolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
