Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
Chr is tina.
som af Johan Rudbeck utgafs 1625, gick troget i samma spår och hade
samma syfte som Melanchtons, att öfva sina lärare till att med de
mest säkra och bindande tankeslut stadfästa den evangeliskt-lutherska
kyrkans lärobegrepp.
Emellertid hade, genom Olaus Nicolai Nericius, som studerat vid
det braunschweigska universitetet Helmstedt, det ramistiska systemet
blifvit i Sverige bekant, hvilket förkastade den aristoteliska metodiken,
med sin till det yttersta drifna sönderdelning af begreppen, samt
yrkade, att dialektiken endast borde sysselsätta sig med att gifva
anvisningar för uppfinningen och anordnandet af hvarje skriftligt eller
muntligt föredrag.
Det nya systemet förfäktades sedermera af erkebiskopen
Laurentius Paulinus Gothus och Joseph Fougdonius, promoverad vid
universitetet i Frankfurt an der Oder 1590, domprost i Strengnäs 1645, död
1656, som framstälde hufvudsatserna af den kristliga sedoläran enligt
ramistiskt bevisningssätt. Deremot uppträdde å andra sidan Jonas
Magni, född 1583, professor i etiken vid Upsala högskola 1614,
biskop i Skara 1641, död 1651, samt Johannes Lenæus, då teologie
professor i Upsala, sedermera erkebiskop, hvars Logica peripatetica
efter aristoteliska grunder länge begagnades i skolorna och betraktades
såsom ett pedagogiskt mästerstycke. Härigenom blef den skolastiska
filosofiens seger vid de svenska lärosätena afgjord samt betryggades
ytterligare genom åtskilliga filosofiska skrifter i samma syftning, utgifna
af Anders Thuronius, född 1632, professor i logiken vid Åbo
universitet 1654, död 1665, hvilken genom sin vidsträckta beläsenhet och sin
skarpsinniga utredning af de särskilda filosofiska frågorna gjorde sig så
berömd, att hans beundrare försäkrade, det både Plato, Aristoteles och
Ramus skulle, om de åter uppstodo i lifvet, skynda att blifva Thuronii
lärjungar.
Båda de anförda filosofiska systemen, det ramistiska så väl som
det aristoteliska, sysselsatte sig mera med det formela än med det
ideela i filosofien, mera med utredandet och bestämmandet af lagarna
för tänkandet än med uppställandet af någon ideel verldsåsigt; men
försök i sistnämnda hänseende saknades icke heller. Vid sidan af den
skolastiska filosofien hade, synnerligast i Italien, uppstått en mystisk
filosofi, som i motsats mot den förra yrkade tillvaron af en ännu
högre och ädlare kunskapsorgan än förnuftet, genom hvilken man kunde
komma till den högsta visdom, som icke kunde vinnas genom
förnuftets slutledningar, utan genom den insigt i tingens inre väsende och
inbördes samband så väl som i det öfversinnliga och dess förhållande
till sinneverlden, hvilken ernåddes genom ett djupare studium antingen
af kabbala, hvarmed förstods den hemliga visdom, som låg gömd i de
heliga skrifterna, hvilka jemte sin bokstafliga betydelse äfven hade en
symbolisk och mystisk, eller ock af naturen, hvars enklaste
beståndsdelar, elementen, genom hvilka allt utflutit frän Gud, vore oändligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
