Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1650 - Denna riksdags betydelse i Christinas historia - Christinas kröning - Kröningshögtidligheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christinas kröning.
427
uppstått att afsäga si gokronan och lemna åt en annan att reda dessa
kinkiga förhållanden. Å andra sidan voro nu de ofrälse stånden nära
förenade genom gemensamma intressen, åsigter och afsigter, samt hade
tillika vant sig att i konungamakten se sitt skydd emot adeln, hvilken
åter, i besittning af större delen utaf rikets jord, af alla vigtigare
embeten, allt högre befäl inom krigsmakten och flera andra vigtiga
företrädesrättigheter, ingalunda var sinnad att godvilligt afstå från allt detta.
En allvarsam strid måste således förr eller senare inträffa, och på
re-gentens personlighet måste det väsentligen bero, om den skulle sluta
med adelsvälde eller envälde *)•
Christinas kröning.
Drottningens kröning hade år ifrån år blifvit uppskjuten, först i
afvaktan å slut på de danska och tyska krigen samt derefter äfven i
följd af bristande tillgångar. Den firades slutligen under sista delen af
1650 års oroliga riksdag, i hvilken den medförde ett visserligen endast
tillfälligt, men dock för många välkommet afbrott. Man har en
utförlig berättelse derom, bekantgjord i Paris kort efteråt, af hvilken ett
sammandrag torde, såsom en tidsbild, kunna vara af intresse 2).
Man hade först ämnat fira kröningen i Upsala, der de fleste
föregående svenske regenter blifvit krönte, men i anseende till svårigheter
att der finna utrymme för det stora antal, som skulle öfvervara
högtidligheten, afstod man härifrån och kröningen blef utsatt att firas i
Stockholm den 20 Oktober 1650.
Den 14 Oktober reste drottningen ut till Jakobsdal (nu Ulriksdal)
för att tillbringa de båda följande dagarna hos den gamle Jakob De la
Gardie, hvilken mottog och undfägnade henne på det praktfullaste
samt lät båda dagarna från middagen till aftonen spanskt, franskt, hvitt
och rödt vin flöda ur fyra springbrunnar för det ditströmmande folket.
Från Jakobsdal höll drottningen den 17 Oktober ett högtidligt
intåg i hufvudstaden, åkande i en vagn, klädd med svart sammet, hvarå
rika guldbroderier voro anbragta. Ett kavalleriregemente i harnesk
med blå skärp och gardet i gul och svart uniform började och slutade
tåget, hvari, utom drottningen och arffursten Carl Gustaf, som särskildt
gjorde sig bemärkt genom sin praktfulla utstyrsel, äfven deltogo hans
yngre broder, prins Adolf Johan, enkedrottningen Maria Eleonora, de
brandenburgska, portugisiska och franska sändebuden, hela rådet, den
öfriga adeln samt drottningens hela hofstat. Från 40 krigsskepp, som
*) .K1" Jonas Petri, »Dagbok, förd vid 1650 års riksdag», i Handlingar
rörande Skandinaviens historia. XXII: 60—298. — Sticrnman, Riksdagars och
mötens beslut. II: 1153—1177. — Ridd. och Adelns protokoll. IV: 297—534. —
Geijer, Svenska folkets historia. III: 449—453.— Fryxell, Berättelser ur svenska
historien. IX: 75—93; XI: 65—70.
4) Se Arckenholtz, Memoires concernant Christine. I: 178—184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
