Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1647 - Riksdagens sammanträdande - Ny utskrifning och förnyade bevillningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Christina.
den 13 Januari 1647. När landtmarskalk skulle utses, yppades inom
rådet olika meningar, då drottningen ville dertill hafva landshöfdingen
i Upsala Bengt Skytte, riksrådet Johan Skyttes äldste son, känd,
likasom fadern och i ännu högre grad än han, såsom Oxenstiernska
partiets motståndare, hvarföre ock kanslern och hans anhängare inom rådet
lade sig emot detta val, och i stället utsågs landshöfdingen i
Stockholms län Axel Thuresson Natt och Dag, brorson till riksrådet Åke
Natt och Dag; men han nödgades för sjukdom afsäga sig detta
uppdrag, hvarefter landshöfdingen i Linköping Jakob Skytte, en yngre
broder till Bengt, dertill föreslogs, men äfven han undanbad sig
befattningen, och slutligen måste man finna sig uti att dertill utnämna Bengt
Skytte, enligt drottningens önskan.
Biskopen i Skara Jonas Magni var talman för presteståndet —
erkebiskop var ännu ej tillsatt efter Paulinus, som aflidit i November
1646 — borgmästaren i Stockholm Westerman för borgareståndet och
bonden Erik Matsson från Håbo härad i Upland för bondeståndet.
Den kungliga propositionen aflemnades den 21 Januari, då
riksdagen egentligen begyntes. Den innehöll en utförlig redogörelse för
krigets fortgång i Tyskland samt för freden med Danmark och
fredsunderhandlingarna i Tyskland, rörande hvilka drottningen önskade inhemta
riksdagens tankar och råd, samt begärde för öfrigt dels ny utskrifning
af krigsfolk, helst under det föregående året ingen utskrifning egt rum,
dels medel till krigsfolkets underhåll.
Rörande den första punkten förenade man sig snart att öfverlemna
den till drottningens afgörande, med råds råde, under uttryckande af
samtliga ståndens önskan, att snart slut på det långvariga kriget kunde
tillvägabringas, med särskildt tillägg från adelns sida, »att kongl, maj:ts
och fäderneslandets stora bekostnad måtte iakttagas och dess reputation
för all ting observeras».
Om utskrifningen yttrades inom adeln olika meningar, då
riddar-husets första och tredje klasser yrkade åtskilliga undantag från den
allmänna utskrifningen, hvilka undantag den andra klassen icke ville
godkänna. Landtmarskalken sammanfattade öfverläggningens resultat så,
att adeln medgaf samma utskrifning som före det danska kriget, efter
gårdatal och ej efter mantal, till halfva antalet mot krono- och
skattehemman, men m’ed befrielse från utskrifning för adelns bondgårdar,
byggda inom sätesgårdarnes rå och rör, för dess enskilda tjenare, vare
sig att de bodde inom eller utom sätesgårdens rå och rör, samt för
nödige »embetsmän» (handtverkare) och försvarskarlar.
Detta beslut upplästes trenne gånger och alla yttrade det vara
deras rätta mening, hvarefter landtmarskalken bad dem utse några, som
med honom och sekreteraren kunde författa deras svar å denna andra
punkt i den kungliga proprositionen; men härtill svarades, »att
landtmarskalken kunde sådant bäst förrätta, efter han en så märkelig oration
i en hast hållit, den sjelf conciperat och sedan så prompt uttalat, att
han hafver deröfver ett stort beröm».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
