Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Utskottsriksdagen 1641 och allmänna riksdagen 1642 - Riksdagen 1643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagarne ären 1642 och 1643.
3»
hetens mot en penningegärd voro hufvudfrågorna vid denna riksdag.
Bland dessa frågor mötte den sistnämnda mesta motstånd, synnerligast
hos adeln; men nu visade sig ock på ett högst öfvertygande sätt
verkan af Oxenstiernas personliga inflytande. Sedan alla tre klasserna på
riddarhuset vägrat betala mer än en daler för hvarje frälsehemman i
skjutsfärdspenningar, infann sig kanslern och förestälde dem
otillräckligheten af detta belopp samt tillika huru deras hederskänsla fordrade,
att de handlade såsom riddersman och fosterlandsvänner. Ingen röst
höjde sig nu mot kanslerns yrkande på gärdens förhöjning, och
landtmarskalken yttrade sin förundran öfver att äfven bland dem, som eljest
brukade vara så stortaliga, nu ingen enda vågat uppträda.
Sedan äfven bönderne efter långt motstånd gifvit med sig, blef
denna fråga, så väl som de öfriga, afgjord efter regeringens önskan,
och i riksdagsbeslutet af den 23 Februari infördes, att utskrifningen
för framtiden finge ske efter hemmantal och boskapspenningarna
utbytas mot en gärd, äfven beräknad efter hemman; att all fri
skjuts-ning och gästning skulle afskaffas öfver hela riket, med undantag af
konungens eller drottningens resor samt forslingen af tågande truppers
tross, furage och sjuke, samt att till nödiga resor för kronans bud och
tjenare, främmande sändebud och landets embetsmän af alla stånd
beviljades en årlig gärd, på försök under två år, af 3 daler silfvermynt
för hvarje helt krono- och skatte- samt 1 J/2 daler af hvarje helt
frälsehemman, med undantag af sätesgårdar, rå och rör samt frälsemäns
donationer till sina tjenare.
Redan följande året hölls åter en allmän riksdag i Stockholm från
den 10 Oktober till den 20 November 1643, då vice amiralen Henrik
Fleming utsågs till landtmarskalk. Egentliga anledningen till denna
riksdags sammankallande var det tillämnade kriget mot Danmark ; men
då dettas framgång väsentligen berodde deraf, att det träffade
Danmark oförberedt, måste största tystlåtenhet iakttagas vid frågans
behandling och den kunde således icke hänskjutas till ständernas
yttrande, utan skulle behandlas af ett utskott, tillsatt af regeringen. Det
utgjordes af 30 ledamöter från adeln, till en stor del landshöfdingar,
14 från presteståndet, för det mesta biskopar, samt ett ombud från
hvardera af städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping och Upsala.
Såsom förevändning för detta utskotts tillsättning togs frågan om
drottningen skulle vid 18 års ålder blifva fullt myndig eller intill fylda 24
år föra endast »half regering».
I fråga om drottningens myndighet blef man snart ense, men
rörande danska kriget yttrades flera betänkligheter, synnerligast af
presteståndets ledamöter, och först den 16 November afgaf utskottet ett
gemensamt betänkande, hvari kriget förklarades rättmätigt och
nödvändigt, men åt regeringen öfverlemnades att begynna det, när
omständigheterna dertill föranledde.
I riksdagsbeslutet infördes, att drottningen skulle vid fylda 18 år
tillträda regeringen med full konungslig myndighet. För öfrigt bevil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
