Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Statshushållningen - Kronogodsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
innehöllo stränga förbud häremot, jemte föreskrift tillika att, om någon
konung tilläte sig en dylik åtgärd, skulle efterträdarne vara lagligen
berättigade att återtaga de bortlem nåde godsen.
Dessa sökte man för öfrigt icke blott bevara åt kronan, utan
äfven på åtskilliga sätt föröka. Så var redan i äldsta tider kronan
tillerkänd all egendom efter i Sverige aflidne utländningar och efter
sådana svenske män, som icke hade några arftagare, hvilka kronan
tillfallna egendomar kallades dana-arf. Vidare tillerkändes kronan deras
gods, som gjort sig skyldige till vissa gröfre brott, såsom uppror eller
våld mot konungen eller hans embetsmän, förräderi mot konungen eller
riket, med mera, eller så kallade förbrutna gods, och slutligen blefvo
äfven allmänningar, eller skogar utan enskild egare, tillagda kronan.
Oaktadt förbuden mot kronogodsens afhändande skedde sådant
både tidigt och ofta. Redan de förste kristne konungarne skänkte
kronogods till kyrkor och kloster, med frihet från skatt till kronan,
hvarigenom det så kallade andeliga frälset uppkom, hvilket sedermera
under hela den katolska tiden var i ständig tillväxt genom gåfvor och
testamenten så väl af kronans som af enskild egendom. Under
Magnus Ladulås’ regering uppstod äfven det adeliga frälset, då mot
utgörande af rusttjenst en mängd förut till kronan skattskyldiga hemman
befriades från denna skatt eller ränta. På detta sätt uppkom och
utbildade sig den olika jordnaturen i Sverige, då med krono hemman
för-stodos de, hvilkas både jord och ränta tillhörde kronan; med
skattehemman de, hvilkas jord tillhörde den enskilde, men mot skatt till
kronan, samt med frälsehemman de, hvilkas jord tillhörde den enskilde,
utan sådan skattskyldighet till kronan, som ålåg krono- och
skattehemmanen.
Genom indragning af det andliga frälset ökade Gustaf I
kronogodsen med 20 à 30,000 hemman, men lade en icke obetydlig del af
de hemman, som i öfrigt tillföllo kronan, till de gustavianska
arfve-godsen, samt bortgaf, förlänade eller försålde till skatte flera äfven af
de äldre kronogodsen. Dock blef antalet af kronans gods under hans
regering i alla fall mer än fördubbladt. Erik XIV åter bortgaf såsom
ärftliga förläningar en stor mängd kronogods vid grefve- och
friherreskapens inrättande samt afhände kronan äfven på annat sätt åtskilliga
af dess fastigheter, hvilket föranlät Johan III att genom en reduktion
år 1570 åter bringa under kronan en betydlig del af det sålunda
afhända. Äfven blefvo under hans regering kronans rättigheter och
hemman ansenligt ökade genom tillämpning af ett beslut, som skulle
blifvit fattadt å Helgeandsholmen i Stockholm år 1282, hvarigenom
kronan tillerkändes alla bergverk i riket, alla fiskerier i de större
strömmarna, äfvensom vid de större svenska och finska skären, alla
qvarn-lägenheter i Motala ström samt alla uppodlingar på förut upptagen
mark. Vi hafva förut anmärkt, att verkligheten af detta beslut aldrig
blifvit historiskt bevisad; men emellertid har detsamma både under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
