Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Krigsmaktens styrka vid åtskilliga tidpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
Under åren 1633—1648 utfördes årligen till Tyskland i medeltal
4,800 man, motsvarande medelbeloppet af samma års utskrifningar i
Sverige och Finland. Dessa trupper stannade dock icke alla derute,
utan en icke obetydlig del deraf fick återvända hem efter några års
krigstjenst och ersattes med andra. Men utom detta utskrifna
manskap, hvarmed fotfolket hölls fulltaligt, skedde tillika årliga värfningar
för rytteriet, artilleriet och flottan, oberäknadt de i svensk tjenst
anstälde främmande trupperna.
Under året 1634 före slaget vid Nördlingen hade Sverige i
Tyskland en styrka af omkring 85,000 man, af hvilka något öfver 20,000
man voro svenska och finska trupper samt de öfriga utländska i svensk
sold, oberäknadt de svenska bundsförvandternas stridskrafter af
omkring 35,000 man. Inom Sverige och Finland qvarstodo då omkring
23,000 man, så att den inhemska truppstyrkan då uppgick till
ungefär 43,000 man, utom artilleriets och flottans manskap, omkring
5,000 man. Mot slutet af följande året, efter polska stilleståndets
afslutande, utgjorde den inhemska krigsstyrkan 39,000 man, af hvilka
14,800 lågo i Tyskland, 5,300 i Östersjölandskapen samt 18,900 i
Sverige och Finland, oberäknadt omkring 2,000 man artilleri och 3,000
tillhörande flottan. Af landthären voro 30,500 man fotfolk och 8,500
man rytteri. Under danska kriget 1644 uppgick den inhemska
krigsmakten till 54,000 man, af hvilka 14,000 deltogo i tyska kriget, der för
öfrigt Sverige då hade omkring 36,000 man utländska trupper i sin sold.
Sveriges krigsmakt utgjorde således då 90,000 man, och under året
1648, det sista af tyska kriget, uppgick Sveriges krigsmakt till öfver
100,000 man, af hvilka 31,000 stodo i Sverige, Finland och
Östersjölandskapen, samt 18,000 voro inhemska svenska och finska trupper
tjenstgörande i Tyskland, der utländska trupper i svensk sold då
uppgingo till 45,000 man, oberäknadt 2,000 man tillhörande artilleriet och
5,000 å flottan. Och likväl utgjorde hela svenska rikets folkmängd då
icke öfver 2 millioner.
Under dessa krigsår hade det äldre indelningsverket blifvit
fullständigare utbildadt, ehuru Gustaf Adolfs plan att bosätta allt manskap,
tillhörande det inhemska fotfolket å kronans jord icke kunnat i allo
genomföras, emedan dels icke öfver allt kronohemman funnits att tillgå,
dels svårigheter mött att afhysa de förre åboerne. I Upland,
Helsingland, Vestmanland, Södermanland, Nerike, Östergötland, Dalarne och
i Jönköpings län af Småland erhöllo knektarne, i stället för hemman,
en tunna kronotionde-spanmål hvardera, hvaremot i Vermland,
Vestergötland samt Kronobergs och Kalmare län i Småland 1/8 hemman blef
hvarje knekt tilldeladt, men i Norrland fingo de åtnöja sig med sitt
hemkall. Dock blefvo äfven de knektar, som icke kunde fä hemman
att bruka, indelade på kronans jord och erhöllo der bostäder, i
sammanhang hvarmed ock härens af Gustaf Adolf ordnade fördelning i
regementen nu så utbildades, att de indelta regementena, med sina
underafdelningar (kompanier och korporalskaper), så vidt det lät sig göra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
