Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksstyrelsen i allmänhet.
239
träda vid fylda 18 år, men så, att han till sitt 24:de år endast skulle
få utöfva halfva regeringen, samt 1634 års regeringsform gjorde
drottningen omyndig ända till sitt giftermål. Detta senare stadgandes
till-lämpning sattes nu ej i fråga af någon, men under förutsättning att
regeringen från hennes i8:de till 24:de år skulle komma att endast
till hälften af henne utöfvas, hade Gyllenhielm uppsatt ett betänkande,
hvari han rådde henne, dels att vid befordringar ej göra afseende på
slägter eller partier, utan omhulda de ringare lika som de förnämare,
till förekommande af split och afund, dels föreslog tillsättandet af ett
s. k. bivistande riksråd, med en sekreterare, att tillhandagå henne
enskildt i hennes kabinett. Förslaget, afsedt att undantränga det
rådande partiet, kunde dock lätt leda till hela rådets förbigående, och
fruktan för ett sidoinflytande af oansvariga rådgifvare synes hafva
väsentligt bidragit till det ofvannämnda vid 1643 års riksdag fattade
beslutet.
Danska kriget upptog sedermera allas uppmärksamhet, till dess en
ny riksdag sammanträdde i Stockholm från den 8 Oktober till den 7
December 1644. Under denna riksdag, den sista under
förmyndarestyrelsen, afgaf denna sin redogörelse, författad af kanslern. Der
omnämndes, att flera författningar blifvit utfärdade dels med ständernas
samtycke å riksdagar, dels deremellan, allt efter behofvet och
ärendenas natur, till att förekomma oordning och oreda inom riket,
äfvensom till att afhjelpa bristerna i penningeväsendet samt befordra
handel och näringar. Till bergverkens ordentliga inspektion hade
bergs-amtet blifvit inrättadt. Några landshöfdingedömen, som funnits för
stora att af en man väl kunna förestås, hade blifvit tudelta.
Hofrätten i Göta rike hade blifvit tillökad, en akademi i Åbo inrättad,
nya städer byggda och privilegierade, såsom Falun, Säter, Linde, Nora,
Askersund, Kristinehamn, Åmål, Venersborg och Helsingfors, samt i
de äldre städerna bättre styrelser införda. För städernas byggande,
förbättrande och ordnande, samt bergsslagen och bruken till förkofring
och nytta hade några frälsegods blifvit bytta under kronan. Om
försäljningen af kronogodsen heter det: »För riksens stora utgifter, som till
inkomsterna intet äro eller hafva varit proportionerade, äro vi nödtvungne
och förorsakade vordne, sedan vi inga andra utvägar funnit att insistera
salig kongl. maj:ts exempel till att hjelpa sig utur presenta nöden, att
med orden sälja, men i verket pantsätta några skatte- och kronogods
med så tilldrägliga conditioner, som vi bäst upptäcka kunde. Vi hafva
detta consilium länge undanböjt, intet för det att vi tro det eder
kongl. maj:t och riket vara skadligt, vidare än att man för en och
annan gårds lägenhet skulle kunna vara bedragen, men för det att
konungarnes egna actioner esomoftast varda af onda menniskor illa
uttydda, sedan våra, som sällan och näppeligen någrom kunna göra
tillfyllest; vete ock väl, att det gemena folket, ehuru trögt det är att
contribuera och hjelpa fäderneslandet, likväl att calumniera och illa
allt uttyda, dertill finner sig hvar man vettig och capabel.»–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
