Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Bo Ribbing - Philip von Scheiding - Matthias Soop - Johan De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
han år 1605 blef riksråd, varit hertig Carls fursteliga råd, lagman i
Vermland, ståthållare öfver Kalmar slott, stad och län, hertig Carls
hof-och kansliråd, ståthållare i Vermland och svenskt ombud vid
fredsunderhandlingarna med Ryssland 1604. Han blef sedermera ståthållare
i Nerike och landshöfding i Vermland samt dog 1640. I yngre år en
duglig och vigtiga värf ofta anlitad man, var han likväl under
förmyndarestyrelsen hunnen alltför hög ålder att kunna taga någon
verksammare del i den tidens rådsförhandlingar.
Philip von Scheiding till Arnö och Skedeby, son till Christoffer
Scheding, hvilken tillhörde en gammal tysk adlig ätt samt omkring
1570 inkommit till Sverige och blifvit af Johan III förklarad svensk
adelsman med namnet von Scheiding, var född i Arboga 1578 och hade
före sitt inträde i rådet 1615 varit öfverste för krigsfolket i Lifland och
ståthållare i Narva sedan 1603 samt öfverstekrigskommissarie vid
svenska hären i Ryssland 1614, och blef sedermera krigskammarråd,
ståthållare Öfver Kopparbergslagen och öfra Dalarne, guvernör öfver
Estland, president i Dorpts hofrätt, då denna inrättades 1634, samt kansler
vid akademien derstädes. År 1642 nedlade han sina embeten och dog
i Reval 1646. Hans söner blefvo för faderns förtjenster upphöjde i
friherrligt stånd 1653. Han hade utmärkt sig i ryska krigen, men var
i synnerhet känd såsom skicklig underhandlare samt hade ofta varit
använd vid beskickningar till tyska furstar, till konung Jakob I i
England, till Polen och Ryssland. Af sin frånvaro i Estland förhindrades
han dock från verksammare deltagande i rådsbesluten under
förmyndarestyrelsen.
Matthias Soop till Onstapel i Lifland, Stora Bjurum i
Vestergötland, Mälsåker i Södermanland och Nygård i Småland, äldre bror till
Erik Soop, som i slaget vid Stum räddade Gustaf Adolfs lif, var
född i September 1585 och hade, innan han år 1627 blef riksråd och
bisittare i Svea hofrätt, varit hofmarskalk hos Carl IX:s gemål Christina
och hos hertig Carl Philip samt tillika lagman i Vermland. Såsom
riksråd var hans egentliga embetsbefattning inom hofrätten, men han
var derjemte ståthållare först i Kalmar och sedermera i Ingermanland
samt deltog såsom svenskt ombud i de underhandlingar, hvilka
föregingo freden i Brömsebro 1645. Af drottning Christina blef han 1651
upphöjd till friherre, då Limingo, en socken i Österbotten om 129
mantal, gafs honom till friherrskap. Han afled den 1 Juni 1653.
Matthias Soop tillhörde det oxenstiernska partiet inom rådet och var
genom sitt giftermål med Elisabeth Oxenstierna beslägtad med
hufvud-männen för detta parti.
Johan de la Gardie, friherre till Ekholmen, herre till Kjulaholm,
Rasich och Kåreholm, en äldre broder till riksmarsken Jakob De la
Gardie, var född 1580. Faderlös redan vid fem års ålder,
uppfostrades han vid Johan III:s hof — hans mor Sofia Gyllenhielm var
Johans naturliga dotter — blef 16x1 ståthållare öfver Åbo slott och
några år senare öfver Tavastehus län, hvarifrån han 1626 förflyttades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
