Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallenstein inbryter i Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I ett sammanhang må vi här ur Grubbes bref anföra, att han
från Torgau begaf sig, som det synes, till Magdeburg. På återvägen
derifrån mottog han i Zerbst konungens skrifvelse med befallning, att
trupperna skulle förena sig med honom, och när Grubbe hunnit till
Wittenberg, skref han om natten sitt svar till konungen. »I middags
fick jag i Zerbst E. Maj:ts skrifvelse och befallning och reser derpå
per posto till hertig Jörgen igen åt Torgau och så till kurfursten att
aftala om och pådrifva föreningen». För denna voro 2,200 hästar
förfogeliga, dertill kommo kurfurstens två regementen rytteri, 2,000
hästar. »Men Arnim hafver 1,600 hästar och öfver 2,000 knektar
på vägen, hvilka i denna vecka visst förmodas ankomma... Från
Torgau skall jag strax skrifva om allt utförligare.» – Han hann ej
fram till Torgau förr än den 5 och dagen derpå stod slaget vid Lützen.
Hvad beträffar Arnim, så hade han erhållit förnyad och sträng
befallning från kurfursten att ofördröjligen bryta upp med hela sin här
och skynda till Kursachsen. Befallningen åtföljdes, liksom Wallensteins
till Pappenheim, af en annan till öfverstarne, att om Arnim icke ville
lyda, skulle de afgå med sina regementen. Men icke förty åtlydde Arnim
befallningen endast till hälften.
Med några tusen musketerare kom han den 26 Oktober till Dresden.
Ett bref derifrån till en af Gustaf Adolfs sekreterare upplyser om
besöket. Det är skrifvet om natten den 5 November. Fältmarskalken
Arnim kom efter så många om och men hit den 26 Okt., drog dagen
derpå till Torgau att besigtiga konungens krigsfolk under hertig Georg,
kom den 31 tillbaka och ryckte den 2 November sent om aftonen
härifrån till Schlesien, med befallning att ju förr desto hellre hitföra
den schlesiska hären. Han har högst ogerna förmåtts dertill och har
genom allehanda skäl velat afråda kurfursten från detta återtåg; men
skälen för motsatsen hafva varit öfvervägande. Jag har talat med
honom och han stälde sig mycket vänlig... samt framhöll de skäl, hvarför
han höll det rådligare, då sakerna fått den utveckling, som de nu
hafva att med hären qvarstanna i Schlesien än gå derifrån. Han slöt
med följande ord: »Om jag vore mästare, viste jag väl, hvad jag ville
göra; men nu måste jag som en tjenare rätta mig efter kurfurstens vilja.»
Men vi återvända till konungen.
Några dagar förflöto under konungens vistande i Arnstadt. De
tillbringades tillsammans med den bepröfvade vännen Axel Oxenstierna.
Föremålet för deras samtal var den närmaste framtiden. Rikskansleren
utnämndes till konungens »fullmäktige legat» och skulle såsom sådan
sammankalla till Ulm de schwabiska, frankiska, öfver- och under-rhenska
kretsarnes ständer för att å konungens vägnar och i hans ställe med
dem öfverlägga om medlen för krigets förande. Fullmakten för
rikskansleren är daterad Arnstadt den 24 Oktober 1632. Bref derom
afgick samma dag till ridderskapet i den frankiska kretsen.
I bref till sin broder Gabriel skrifver rikskansleren: Ȁndock jag
nu fuller skrifvit hafver till riksens råd om mest hvad som förefaller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
