Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Leipzig den 7 September 1631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver Widderitsch, mot nordost. En häftig sydvestvind blåste och uppdref tjocka moln af dam från den under en långvarig regnbrist upptorkade jorden.
Klockan var ungefär 8, när Tilly kom fram till valplatsen, der han genast lät hären uppställa sig
i slagordning.
Midten, som fördes af Tilly sjelf och under honom af Schaumburg, utgjordes af fotfolket. Rytteriet
uppstäldes på flyglarna, 6,000 man på den högra under Fürstemberg och 5,000 man på den venstra
under Pappenheim. Framför fotfolket stod artilleriet, bestående af 27, till större delen grofva stycken.
Uppställningssättet var i afseende på sina enskilda delar mycket olika de af Gustaf Adolf begagnade. Fotfolket var uppstäldt i stora fyrkanter med pikenerare i midten och musketerare ytterst, äfvensom i mindre fyrkanter på alla fyra hörnen af den stora. När eldvapnen ej kunde göra tjenst och det blef fråga om handgemäng, veko musketerarne åt sidan och lemnade rum för pikenerarne i midten. Desse voro beväpnade med stormhatt, halskrage, bröst- och
ryggharnesk, värja och en 15 till 18 fot lång pik, då deremot musketerarne endast hade stormhatt och
bröstharnesk, men oftast gingo i striden äfven utan dessa. Musketeraren bar värja och musköt med 2 alnars lång gaffel och öfrigt tillbehör.
Rytteriet var äfvenledes uppstäldt i stora fyrkanter, bestående af ett eller flera regementen. De
tungt rustade kyrassiererne, helt och hållet klädde i jern, med tveeggad hugg- och stickvärja samt två alnslånga pistoler, redo stora och starka hästar och voro hufvudsakligen ämnade för handgemänget. Karabiniererne, som hufvudsakligen voro afsedda för eldstrid, buro stålhufva och bröstharnesk samt en halfannan aln lång karbin hängande på ryggen i ett bredt bandtler. Utom dessa funnos kroater och husarer äfvensom dragoner, hvilka voro pikenerare eller musketerare till häst.
Kyrassiererne framryckte mot fienden i traf, och när de kommo så nära, att de sågo hvitögat på fienden, afsköto karlarne i första ledet sina pistoler, delade sig och afveko åt ömse sidor till det eftersta ledet, lemnande rum för det andra och så vidare, tills alla leden afskjutit sina eldvapen, då värjorna drogos och handgemänget började. I detta deltogo endast undantagsvis karabinierer och kroater.
Sedan hären var uppstäld, hvartill åtgick en timme, höll Tilly ett tal till sina generaler. Han fästade sig vid, att man »nu ändteligen hade framför sig på öppna fältet, bröst mot bröst, svärd mot svärd, en fiende som dittills gömt sig bakom djupa strömmar eller starka förskansningar eller smugit sig öfver dem. Det var genom hans anfall på Johan Georg som det lyckats honom att locka fram kättarkungen, och han hade valt en stridsplats, der man hade vinden på ryggen. Nu öfverlemnade han åt deras bepröfvade mod och tapperhet att göra det öfriga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
