Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konungen tager afsked af ständerna
- Öfverfarten och landstigningen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herrar, och det är anteeknadt, »att det var det sista samqväm, som Gustaf Adolf bevistade i
Sverige».
Öfverfarten och landstigningen i Tyskland.
Konungens bref till Axel Oxenstierna, en
mängd utfärdade skrifvelser i regeringsärenden
och sekreteraren Lars Grubbes redogörelse,
enligt konungens befallning, för riksens råd efter
öfverkomsten till Tyskland, lemna rörande öfverfarten
och landstigningen ganska utförliga underrättelser.
Den sista Maj finna vi konungen ombord på flottan,
som låg för ankar vid Elfsnabben. Allt var då klart
till afsegling, men en sydvestlig vind blåste och
hindrade utfärden. Flera gånger försökte konungen att
komma till sjös, i hopp att, när han väl vore ute på
hafvet, skulle man på något sätt kunna begagna sig af
vinden. Men det var förgäfves. Den 15 Juni kom man
ett godt stycke på väg utom skären, men så tog vinden
i och blåste emot, så att man måste vända. Konungen
lade sig då i Middelstens hamn.
Men då var en stor del af lifsförnödenheterna
förtärd. »Ännu kan väl vara i förråd fjorton
dagars kost» – skref konungen den 10 Juni till
pfaltzgrefven. Skyndsamma åtgärder måste derför
vidtagas, på det att icke hela företaget skulle
stranda i sin början. Nu afgingo skrifvelser till
rådet i Stockholm samt till Öland och Södra och Norra
Möre härad om anskaffande af lifsmedel. Särskilda
bud sändes till Södertelje, Nyköping, Norrköping
och Söderköping i samma ärende. Från Möre och Öland
skulle matvarorna samlas på Ölands norra udde, och
så fort flottan blefve synlig, så skulle de i mindre
båtar föras ut till skeppen.
Den 17 Juni vände sig ändtligen vinden efter tre
veckors sydlig blåst. På eftermiddagen lyftades ankar,
och hela flottan gick till segels. »Den dagen blef
vädret passeligen rumt» – skrifver Grubbe – »men dagen
efter lugnade det något af och vred sig i söder,
så att vi allt måste lovera, hvarvid oss mötte
underrättelser från Stralsund om den seger, Gud
Allsmäktig hans maj:t på Rügen gifvit hade. Tredje
dagen loverade vi upp norra udden (af Öland) och
fälde der ankar.»
Det skedde dels för att upptaga den på udden
samlade provianten, dels för att invänta de skepp,
som från Östgötastäderna skulle föra detta landskaps
ryttare oeh Smålands ryttare under Per Brahe från
Vestervik och Kalmar. Den 20 Juni gick flottan åter
till segels, men vinden var under hela tiden icke
särdeles gynsam. Den kastade sig på sydlig och
sydvest och lugnade stundom helt och hållet af.
Först sjelfva midsommardagen kom flottan under
ön Perdt[1]. Dagen derpå den 25 Juni samlades alla
skeppen, och nu blåste upp god vind, så att hela
flottan samma dag framseglade till
[1] Må hända den nu varande halfön Mönchgut, på östra kusten af Rügen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0284.html
