Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förberedelser till kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hären. Östgötaryttare skulle afgå från Norrköping
och Söderköping, Smålands ryttare från Vestervik och
Kalmar.
Krigsfolket från Finland, Estland och Lifland
skulle afgå raka vägen till Stralsund. De bästa och
krigsdugligaste regementena, såsom de mest öfvade
och erfarna, stodo i Preussen. De skulle i början
af Juni hållas färdiga att afsändas till Stralsund och
enligt en senare befallning skulle så många af detta
krigsfolk, som kunde undvaras, under Teuffels befäl
afgå sjövägen så fort ske kunde efter den 15 Maj.
I Stockholm samlades till den utsatta tiden följande
fotregementen: upländingarne under Nils Brahe, östgötar
under Åke Hansson Ulfsparre, ett regemente från
Jönköpings län under Lars Kagg, ett från Skaraborgs
län under Göran Johansson, ett annat under Carl
Hård, en sqvadron från Nerike och Vermland under
Axel Lillie, en från Norrland under Joachim Brahe,
en från Vesterbotten under Axel Duwall -– inalles 52
kompanier, utgörande 6,196 man, befälet inberäknadt.
Vidare af värfvadt fotfolk, deribland konungens
»lifuppvaktare» 141 man, utgörande ett kompani, 36
kompanier, inalles 3,856 man. Af rytteri samlades hit,
såsom nämndt är, Erik Soops vestgötaryttare, ett
regemente om 1,042 man, och Nils Kraaks »djurskyttar»,
48 man; inalles således 1,090 man. Hela styrkan, som
härifrån skulle afgå, var 11,142 man. Men hela den
krigsstyrka, som var bestämd för det tyska kriget,
så väl nu vid konungens landstigning som sedermera
under loppet af fälttåget, utgjorde: ryttare och
drafoner 9,510, fotfolk 28,375, artilleri 600,
inalles 38,485 man.
Ungefär en lika stor styrka qvarlemnades till
Sveriges, Finlands, de eröfrade och panttagna
ländernas försvar. Mycket besvär och mycken omtanke
fordrade anskaffandet af krigsförnödenheterna, hästar,
vapen, kanoner, krut, luntor, bly o.s.v. Allt
sådant saknades här hemma. Krigshären i Preussen
var efter tidens fordringar väl utrustad, men för
det som nu behöfdes måste hästar till artilleriet
hopsamlas från Lifland och Stralsund, krut, luntor
och bly upphandlades i Preussen. Lifsförnödenheterna
hopsamlades dels från östersjöprovinserna, dels från
Sverige. Kanoner och vapen, för så väl fotfolket som
rytteriet, tillverkades här hemma. Årligen kunde
16,400 musköter förfärdigas, hvaraf största delen
i Helsingland, Norrköping, Norrtelje och Nerike,
hvarest ock de fleste »rörsmederne» funnos. I
Helsingland tillverkade 500 rörsmeder 6,000
musköter, i Norrköping 333 smeder 4,000 musköter.
Krigsväsendet här hemma anförtroddes åt riksmarsken
Jakob De la Gardie. Pfaltzgrefven Johan Casimir skulle
försvara landet mot danska sidan, fältmarskalken
Herman Wrangel mot den norska, marsken sjelf
mot ryska sidan.
Styrelsen öfverlemnades åt de riksråd, hvilka
stannade qvar i riket och icke voro med särskilda
ärenden upptagne. De skulle ständigt stanna i
Stockholm, och om fara från något håll, yttre
krig eller inre oro, hotade, skulle de i tid söka
upptäcka henne samt genast derom underrätta konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
