Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tyskland
- Upproret i Böhmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8) den baierska kretsen. 9) Den österrikiska kretsen utgjordes af de habsburgska arfländerna söder om Böhmen. Den 10:de
kretsen, den burgundiska, omfattade Nederländerna, men densammas förbindelse med riket fanns blott till namnet.
*
Sedan vi nu kastat en blick på de vigtigare staterna
i Europa, öfvergå vi till att omtala begynnelsen af det
trettioåriga kriget. Denna hör till de habsburgska
ländernas historia. Det trettioåriga kriget begynte
med ett uppror i Böhmen, ett slags befrielsekrig,
som i sin utveckling blef ett inbördes tyskt krig
först och sedan ett europeiskt. Danmarks uppträdande
bildar öfvergången till det sistnämnda skedet,
enär Danmarks konung, såsom hertig af Holstein, var en
tysk furste. Det är dessa två afdelningar, upproret
i Böhmen och det danska kriget, som vi böra i korthet
öfverblicka för att få en fullständig kännedom
om Sveriges ingripande i den storartade och
betydelsefulla striden.
Upproret i Böhmen.
Den reformation, som Luther genomförde, hade i Böhmen
funnit en för sig förberedd mark. Vi hafva i en
föregående del talat om em tvänne Böhmare, Johan
Huss och hans lärjunge Hieronymus,, hvilka, väckte af
engelsmannen Wiclefs läror, på 1400-talet uppträdde
såsom reformatorer i sitt fädernesland. Deras död
på bålet i Costnitz framkallade i Böhmen ett
långvarigt och blodigt krig, det s. k. Husiterkriget,
som icke fullkomligt slutade förr än
1434. Då hade på ett kyrkomöte i Basel beviljats
Hussiterna en af deras hufvudfodringar, nemligen
nattvardens åtnjutande under båda formerna, bröd och
vin. De latinska orden lyda: sub utraque forma,
och däraf fingo de namnet utroqister.
Här funnos således redan vid Luthers uppträdande,
så att säga, erkände protestanter, och det är deraf klart, att de
nya lärorna skulle i Böhmen taga mycken fart. De gjorde det
äfven i de öfriga kejserliga arfländerna och man sade till och
med om kejsar Maximilian II, en son af Ferdinand I,
att blott döden hade förhindrat hans öfvergång till
protestantismen. Man hörde honom säga, »att Gud
allena råder öfver samvetet». Men andra tider kommo.
Hvarje nyhet i lära eller samhällsskick, som vinner
en afgjord framgång, framkallar förr eller senare
ett nytt anlopp av det gamla, ett bemödande att
med uppbjudande af alla krafter förqväfva det nya
och återställa allt i de gamla förhållandena. Man
kallar ett sådant sträfvande tillbaka till det gamla
med ett från latinet lånadt ord för reaktion. Äfven
reformationen framkallade en sådan reaktion, som
öfver hufvud taget visar sig efter religionsfreden i
Augsburg 1555, der lutheranerne (icke de reformerte)
vunno politiskt erkännande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0238.html
