Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öster begränsades hans land af Lausitz, som var
ett biland till Böhmen och tillhörde de habsburgska
arfländerna. Johan Georg hade ett godt öga till
detta land, och kejsar Ferdinand förstod ock genom
förespeglingar om erhållandet af detsamma att hålla
honom fullkomligt i schack. För sin kärlek till
bägaren, företrädesvis ölet, kallades Johan Georg
vanligen »Öl-Göran».
Norr om Sachsen lågo biskopsstiftet Halberstadt och
erkebiskopsstiftet Magdeburg. Det senare var
ganska betydligt och låg hufvudsakligen omkring
Elbe, men omfattade äfven större och mindre
ströbesittningar. Hufvudstaden Magdeburg var en
bland Tysklands större städer. Lutherska läran
hade tidigt blifvit antagen i båda dessa stift,
men sedan kallades deras innehafvare icke biskopar
och erkebiskopar utan administratorer[1]. En furste
af Brandenburg, Christian Wilhelm, innehade vid
trettioåriga krigets början såsom administrator
Magdeburg, men hade af domkapitlet blifvit afsatt,
emedan han egenmäktigt hade invecklat stiftet i krig
och brutit sina valförpligtelser i afseende på lydnad
för kejsaren. Det var i det danska kriget, hvarom här
nedan, som Christian Wilhelm hade deltagit på konung
Christians sida. Kejsaren önskade sin son, Leopold
Wilhelm, i den afsattes ställe, men domkapitlet valde
den ofvannämnde Johan Georgs af Sachsen andre son,
hertig August, till administrator. I Halberstadt
lyckades emellertid kejsaren bättre, ty der kunde
han verkligen förmå domherrarne att välja hans son
till biskop.
Nordost om Magdeburg samt norr om Kursachsen och
de kejserliga, till Böhmen hörande länderna Lausitz
och Schlesien låg kurfurstendömet Brandenburg,
omfattande en del af Elbes lopp i vester[2] och Odern
i öster.
Georg Wilhelm, Gustaf Adolf svåger och en brorson af
den nyssnämnde Christan Wilhelm, känna vi redan af det
föregående, och hans ställning i Tyskland mellan Gustaf Adolf å
ena sidan och kejsaren å den andra var snarlik den,
som han intog i Polen mellan samme Gustaf Adolf och
sitt öfverhufvud derstädes, konung Sigismund. Han
var nemligen såsom hertig af Ost-Preussen Sigismunds
i Polen vasall. Derför återfinna vi under trettioåriga
kriget hos honom samma vankelmod, samma sväfvande hit
och dit, och till slut är det endast motvilligt och af
nödtvång som han förenar sig med Gustaf Adolf. Till
sitt skaplynne var han skygg och obeslutsam, och
vid Gustaf Adolfs uppträdande i Tyskland framstår
han med en ängslig modlöshet, helt och hållet ledd
och beherskad af sin rådgifvare Schwazenberg, som
ingaf honom misstroende mot Gustaf Adolfs afsigter
och förmådde honom att söka sin räddning i kejsarens
nåd. Också visade han denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
