Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicka till någon rik köpman att betala, och denne
måste då taga emot och betala samt tacka derför som
för en nåd.
De kraftfulle regenter, hvilka slutade det gamla
Rurikska huset, som herskade från 862 till 1598, och
hvilka samlade det styckade och under mongolernas ok
suckande landet till ett – hvarom vi i föregående
delar talat – sökte äfven genom inkallande af
utländingar, företrädesvis tyskar, upparbeta dess
inre hjelpkällor, men i de stormar, som öfvergingo
riket efter regentättens utslocknande, skakades det
i sina grundvalar. Så väl Polen som Sverige voro,
som vi veta, inblandade i dessa strider.
Den år 1613 valde Michael Feodorowitsch Romanow
härstammade på mödernet från det utslocknade
regenthuset. Hans regering, som varade ända till år
1645, blef lycklig för Ryssland i synnerhet genom
hans faders inflytande, och denne åtnjöt, så länge
han lefde, samma anseende som sonen. Länge dröjde det
dock, innan ryssarne vunno ens så mycken hyfsning, att
de kunde räknas bland Europas folk. Derpå arbetades
väl, men först den sista ättlingen af huset Romanow
var det förbehållet att i någon mån närma sig detta
mål.
För den närmast följande tiden efter Stolbowafreden
bibehölls stadig fred med Sverige, men det bemödande,
som bådadera ländernas regeringar visade att åstadkomma
handelsförbindelser mellan folken misslyckades. En
holländare Isak Massa, som besökt Moskwa i sitt
lands ärenden för att utverka rättighet till spanmåls
utskeppning från Archangel, berättar, att storfursten
låtit piska ett tiotal af köpmän och taga ifrån
dem alla deras penningar samt utdelat dem bland de
fattiga, emedan köpmännen icke åtlydt en befallning
att flytta till Nowgorod. Czaren hade nemligen, för
att inleda handel på Sverige, befalt ett betydligt
antal köpmän att flytta till nyssnämnda stad och
nedsätta sig der.
Lika litet lyckades det från den svenska sidan att
draga den ryska handeln öfver någon af kuststäderna,
Reval, Narwa eller den nyuppförda Nyenskans vid
Newas mynning[1]. Denna ort med sin för handeln på
Ryssland synnerligt lyckliga belägenhet undgick
icke Gustaf Adolfs uppmärksamhet, ehuru han var för
mycket upptagen af andra saker för att kunna göra
något för den då undangömda orten. Men, som nämndt
är, det goda förhållandet till Sverige bibehölls,
hvartill väl orsaken hufvudsakligen får sökas i den
omständigheten, att ryssarnes uppmärksamhet var mer
riktad mot Polen än mot Sverige.
Sedan de forna Svärdsordensländerna – Estland och
Lifland – blifvit svenska, gick vår riksgräns utefter
Rysslands allt intill Dünafloden. Söder om denna
flod låg det tredje Svärdsordenslandet Kurland,
hvilket tillhörde Polen såsom vasall-land, liksom
fallet var med det derintill gränsande Ost-preussen.
Det är för oss från det föregående bekant, huru ej
blott Ryssland och Polen, utan äfven Danmark lika
väl som Sverige voro invecklade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
