Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Axel Oxenstierna
- Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Till slut beder jag Gud innerligen och af hjertat att
icke låta saken komma derhän utan gifva e. m. helsa
och långt lif, råd och krafter att först göra en god
ända på sina krig och sedan uti många och lugna år
bereda fäderneslandet tillväxt och förkofran, och
slutligen i sinom tid och behagliga ålder lemna åt
älskade lifsarfvingar sin tron att innehafvas man
efter man, så länge verlden står. Jag anbefaller
mig och de mina uti e. m:ts gunst och nåde och
blifver i alla mina lifsdagar eders kongl. maj:ts
underdånigste, trogne och hörsamme tjenare.»
Detta bref, skrifvet med rikskanslerens egen hand,
förvaras i riksarkivet. Konungens af den 4 December
deremot finnes blott i afskrift.
Men det var ej blott i krigets värf, som desse store
män samverkade till fäderneslandets ära och välfärd,
det var, såsom nämndt är, äfven i fredens. Och
skönast och oförgängligast fortlefver må hända deras
minne i det arbete, som gjort minst buller af sig,
i det nemligen, som gälde den vetenskapliga odlingen,
Sveriges undervisningsväsende.
Undervisningsväsendet.
Det faller af sig sjelft, att under konung Carls
regering med all dess inre oro och yttre kraf
föga kunde uträttas för det vetenskapliga lifvets
befordrande i Sverige, och det som var gjordt höll på
att brista genom oenighet mellan lärarne sjelfva. Vid
Upsala universitet föreföllo mellan professorerne,
synnerligast Messenius och Johan Rudbeckius, så
förargelseväckande uppträden, att konungen afsatte
universitetets rektor och befalte väljandet af en
ny, »på det skammen icke må taga öfverhand och vi
då en gång från sådana lättfärdiga saker må blifva
förskonte och sådant deras hat och buller en ända
taga» – skrifver konungen.
Det gick så långt, att när Rudbeck – till följd
af konungens befallning 1612, att rektorsombyte
årligen skulle ske – valdes till rektor, utmanade
Messenius honom till envig och uppmanade studenterna
till uppenbara våldsamheter. En dag, just som
professorerne i sittande konsistorium öfverlade om
bestraffningen af en brottslig student, som hörde
till Messenii anhang, kom Messenii hustru inrusande
och öfveröste erkebiskop och professorer med ovett.
Ständigt föreföllo slagsmål; konungens bref af
år 1613 talar om »dryckenskap, svärmeri, parlamente,
agerande, fönsters utslående och dylikt», som skulle
bestraffas. Konungen grep med allvar in i saken,
och hufvudmännen bland professorerne kallades till
Stockholm att stå till rätta inför domkapitlet
i Stockholm jemte riksråden Abraham Brahe och
Axel Oxenstierna samt Johan Skytte äfvensom rikets
biskopar, hvilka infunnit stg i Stockholm för att
deltaga i mötet om Elfsborgs lösen.
Vid denna rättegång kommo nu alla de vidriga
uppträdena i dagen. Prorektor Johan Lenæus omtalade
bland skällsord, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0192.html
