Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagsmännen.
323
under alla riksdagarna varit ledamot af
bevillningsutskottet, utom under 1856-58 årens
riksdag, då han invaldes i statsutskottet. Under
de båda första riksdagarna efter den nya
riksdagsordningens införande var har ledamot af
andra kammaren, men afsade sig derefter sitt
riksdagsmannakall, under hvars utöfning han
emellertid i hög grad inverka* på genomförandet
af de vigtiga reformerna i vår närings- och
tull-lagstiftning, samt för utvecklingen af vårt
lands kommunikationsväsen. Mångsidig erfarenhet,
insigter vunna ej blott praktiskt, utan äfven genom
flitigt studium af andra länders statistiska och
ekonomiska förhållanden, en mer än vanlig förmåga
att se sakerna i stort och en blick för det hela,
utan att skymmas af tillfälliga hinder - äro ock
egenskaper, dem man hos Muren såsom representant
erkänt. Hans verksamhet har för öfrigt visst icke
varit inskränkt inom riksdagarnas förhandlingar. Det
har hufvudsakligen varit genom hans bemödanden,
som Gefle-Dala jernvägen kommit till stånd, och
bland andra för Gefle och Norrland vigtiga förslag,
som i icke ringa mån hafva att tacka honom för
sin tillkomst, böra nämnas: Gefle manufakturbolag,
med Strömsbro bomullsspinneri, bildadt 1849, hvars
verkställande direktör Muren från början varit;
stiftandet af Gefle enskilda bank 1852-, bildande af
Gefle sjöassuransbolag, Norrlands nya ångbåtsbolag och
Korsnäs sågverksaktiebolag; anläggningen af Nyhamn\
återupprättandet af Sandvikens storartade jernverk,
med bessemertillverkning, 1868, m. fl.
En annan inflytelserik ledamot af borgareståndet
vid ståndsriksdagarna under detta tidskifte var
Albert Wilhelm Björck, född 1812 i Göteborg och son
till lektorn vid dervarande gymnasium, professorn
Elias Daniel Björck. Student i Upsala 1829, der
han följande året tog juridisk examen, blef Albert
Wilhelm Björck, efter föregången tjenstgöring inom
Göta hofrätt samt vid rådhus- och kämnersrätterna
i Göteborg, väld till rådman derstädes 1844,
till statsrevisor 1847 oc^ till riksdagsman i
borgareståndet 1850, hvartill han återvaldes under
alla följande ståndsriksdagarna. Redan från början
tillhörde han den liberala oppositionen och blef efter
Petrés afgång dess främste ledare inom sitt stånd. Med
synnerlig ifver arbetade han ock för representationens
ombildning och deltog äfven i de första riksdagarna
efter den nya riksdagsordningens införande, under
hvilka han företrädesvis verkade för åtskilliga
förändringar i statsförvaltningens ordnande, hvarom
ock af 1869 års riksdag en skrifvelse afläts till
kongl, maj:t på ungefär samma grunder, som af Björck
blifvit yrkade. Vid den följande riksdagen undandrog
han sig återval, till följd af försvagad helsa, men
fick från 1871 års början såsom justitieborgmästare i
Göteborg ett nytt fält för sin verksamhet. Han afled
i Juli 1885.
Under de senare ståndsriksdagarna uppträdde äfven
André Oscar Wallenberg inom borgareståndet och
tillvann sig större uppmärksamhet. Född 1816 i
Linköping och son till biskopen derstädes Marcus
Wallenberg, omnämnd i föregående del, blef han
1837 sekundlöjtnant vid pottan, deltog i åtskilliga
sjöexpeditioner, befordrades till premierlöjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
