Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
315
och skriftligen, samt bar särskildt gjort sig känd
som flitig och gerna hörd anekdotberättare.
Då friherre De Geer i Juni 1870 nedlade
justitiestatsministers-embetet, fick han till
efterträdare Axel Gustaf Adlercreutz, en brorson
till hjelten vid 1809 års statshvälfning, son
till generallöjtnanten Gustaf Magnus Adlercreutz
och född 1821, assessor i Svea hofrätt 1853,
revisionssekreterare 1857, justitieråd 1860,
president i Göta hofrätt 1868, men hade knappt
inträdt i utöfningen af detta embete, innan han i
Juni samma år kallades att inträda i konseljen såsom
chef för civil-departementet, samt öfvergick derifrån
till chefsplatsen för justitie-departementet två år
senare. I fyra år stannade han sedermera på denna
plats och fick, vid lika många riksdagar, som den
främste inom konseljen föra regeringens talan, med
vexlande framgång, men alltid med kraft och värme,
till dess han i April 1874 utbytte denna ansträngande
befattning mot den lugnare landshöfdinge-platsen
i Malmö, men uppträdde åter 1877 v^ riksdagen,
såsom Malmö stads representant i andra kammaren
och uttryckte vid flera tillfällen med rätt mycken
skärpa sitt ogillande af majoritetens inom denna
kammare förfarande. Han riksdagsmannabana blef dock
ej långvarig, ty han afled i Maj 1880.
Då grefve Manderström i Juni 1868 afgick ur konseljen,
efterträddes han som statsminister för utrikes
ärendena af grefve Carl Wachtmeister, som likväl blott
en kortare tid innehade detta embete och efter hvars
död i Oktober 1871 detsamma tillträddes af grefve
Baltzar Julius Ernst von Platen^ född 1804 och son
till grefve Baltzar Bogislaus von Platen, i föregående
del flerstädes omnämnd. Han blef sekundlöjtnant i
flottan 1821, underlöjtnant i engelsk örlogs-tjenst
1825-27 och premierlöjtnant i svenska flottan
1830, men lemnade krigstjensten 1838 och tillhörde
under 1840 års riksdag den liberala oppositionen
å riddarhuset. Sedan Oscar I blifvit konung,
rönte grefve Platen af honom mycken bevågenhet,
blef kabinetts-kammarhrfre 1844 och inkallades i
konseljen såsom chef för sjöförsvarsdepartementet i
April 1849. Hans förslag till flottans omdaning är
i det föregående omnämndt, äfvensom detta förslags
utgång under 1850, 51 årens riksdag, hvaraf grefve
Platen föranleddes att 1852 träda ur konseljen,
var 1857-61 de förenade rikenas minister i London,
der han i hög grad gjorde sig aktad och ansedd,
samt för sin storartade frikostighet och välvilja
mot landsmän af alla klasser blef högt uppburen
äfven i hemlandet. Återkommen dit 1861, förordnades
han till ordförande i den komité för uppgörande af
förslag till sjöförsvarets ordnande, som af den
föregående riksdagen blifvit begärd, sattes 1862
åter i spetsen för sjöförsvars-departementet och
genomdref de förändringar inom sjöförsvaret, som i
det föregående äro omnämnda, men lemnade 1868 denna
chefsplats och inträdde åter inom konseljen 1871 såsom
statsminister för utrikesärendena, hvilket embete
han likväl redan i December 1872 åter frånträdde,
sedan ändringar i den af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
