Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
3*3
dag invaldes han i banko-utskottet samt utsågs
till statsrevisor, och vid 1847’-48 årens
riksdag var han ledamot af stats-utskottet och
talmanskonferensen. Redan 1846 hade han tagit afsked
ur krigstjensten, men kallades i April 1848 att
som konsultativt statsråd inträda i konseljen,
till öfverraskning för många, som funno steget
från löjtnant till statståd alltför ovanligt. Han
försvarade dock väl sin nya plats, förde vid flera
tillfällen å riddarhuset med framgång och öfverlägsen
förmåga regeringens talan, samt yttrade sig särskildt
med mycken värme för ett kraftigt bistånd åt Danmark
under det hotande anfallet från Tyskland. Äfven under
de följande riksdagarna utmärkte han sig som talare
å riddarhuset, men hans mest omfattande statsmanna
verksamhet inträdde, sedan han efter friherre
Palmstjernas afgång blef chef för finans-departementet
i Maj 1856. Han bibehöll denna plats till i medlet
af året 1866, då han trädde ur konseljen, och hade
under denna tid med outtröttlig ihärdighet och med
ständigt växande framgång både inom konseljen och vid
riksdagarna kämpat för en friare handelslagstiftning,
en förbättrad tull-lagstifning, bankväsendets
ordnande, hypoteksväsendets stärkande genom en
allmän hypoteksbank, grundräntornas förenkling,
kommunikationernas förbättrande i alla riktningar
och framför allt genom nya jernvägars anläggande,
samt hade vid 1865 års riksdag var^ en af dem, som
varmast yttrat sig för den nya riksdagsordningens
antagande. Han hade under denna mångsidiga verksamhet
fått många fiender, men också stigit allt högre i
den allmänna meningen och äfven erhållit åtskilliga
vedermälen af konungens bevågenhet, blifvit friherre
1860 och serafimerriddare 1862; men det ansträngande
arbetet hade försvagat hans helsa, och han nedlade
under sommaren 1866 sitt statsrådsembete, utan att
dock f rånträda sin offentliga verksamhet, ty han
valdes samma år till en af hufvudstadens riksdagsmän
i andra kammaren, hvilket val förnyades 1869 och 1872,
men under hösten 1873 afsade han- sig detta förtroende
och i Juli 1874 slutades hans lefnad. Han hade icke
hunnit någon hög ålder, meri dock lefvat och verkat
tillräckligt för att göra sig känd såsom en af de
mest framstående embetsmän, statsmän och riksdagsmän,
Sverige under den nyare tiden egt.
I den första konselj, som bildades af Carl XV såsom
regent, intogs främsta platsen af friherre Louis
Gerhard De Geer. Född 1818 på Finspong i Östergötland
och son till hofmarskalken friherre Gerhard De Geer,
blef han student i Upsala 1836 och började» efter
tagen juridisk examen, 1840 sin tjenstgöring i några
af embetsverken inom hufvudstaden. ’ Redan under
sin studenttid hade han gjort sig känd som lycklig
författare genom några uppsatser i tidskriften Eos
och bidrag till kalendern Linnea boreajisi Denna
författareverksamhet fortsatte haB sedermera med
framgång under de första åren af sitt vistande i
hufvudstaden, utgaf romanerna »Hjertklappningen på
Dalvik», 1841, »S*..-H. T,», !^43, och »Carl XIIls
page», 1845, hvartill några år senare kom hans
afhandling »Om den juridiska stilen», 1853. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
