Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Oscar IL
skiftet, bbrtgingo visserligen i början af det nu
ifrågavarande, men antalet af vittra författare har
fortfarande varit ganska betydande, och antalet af
utkomna skrifter inom de särskilda vittérhetsslagen
har varit större än under något föregående * skifte
af lika tidslängd.
Äfven’ under detta tidskifte har den svenska
vitterheten haft i finnen Johan Ludvig Runeberg en
skald af högsta ordningen, men då han alärig varit
svensk medborgare, står så väl han som, af samma skäl,
äfven de öfrige finska litteratörerne utom omfånget
för dessa »Berättelser ur svenska historien».
Bland de Vitterhetsidkare, som på ett mera framstående
sätt gjort sig kända redan under det föregående
tidskiftet och fortsatt sin verksamhets under en
stor del af det, vi nu haft att framställa, har
Christian Erik Fahlcrantz redan i det föregående
blifvit omnämnd, och vi skola nu anföra de öfrige i
den ordning de uppträdt inom vår litteratur.
Anders Abraham Grafström, född 1790 i Sundsvall, der
fadern var handlande, blef student i Upsala 1809 och
filos, magister 1815. Under den då pågående lifliga
vittra verksamheten införde han åtskilliga dikter
med signaturen Gfm i de senare årgångarna af Poetisk
kalender, 1818-1821, men då samma signatur tillika
var synlig i Stockholms-Posten, likasom sedermera i
Heimdall, samt i kalendrarna Hebe och Vinterblommor,
visade han, att han icke uteslutande tillhörde
den fosforistiska skolan och erkändes också ej
af dennas ledare såsom äkta fosforist, ehuru man
gerna mottog hans bidrag till Poetisk kalender,
hvilka i allmänhet genom klarhet i uppfattning och
framställning utmärkte sig fördelaktigt framför
de äkta fosforistiska bidragen, och bland hvilka
åtskilliga, såsom Sången, Norrland, Välkommen och
farväl, Till minnet, Sommarqvällen, m. fl., sattes
i musik och blefvo synnerligen populära.
Efter att hafva varit docent i historien vid
Upsala akademi blef Grafström lektor i samma
ämne vid krigsakademien å Carlberg 1821, erhöll
svenska akademiens dubbla stora pris för en sång i
anledning af kronprinsen Oscars och kronprinsessan
Josefinas förmälning 1825, prestvigdes 1830, blef
e. o. hofpredikant 1831, lektor i historien vid
Hernösands gymnasium 1832, professor 1833, kyrkoherde
i Umeå 1835, ledamot af svenska akademien 1839, af*
presteståndet vid 1840, 1847 och 1850 årens riksdagar,
af musikaliska akademien 1841, af landt-bruksakademien
1842, teol doktor 1845, kontraktsprost 1849 ocn afled
i Juli 1870. Han hade varit gift med två döttrar af
Franzén, hvars lefnad han tecknat i 7:de bandet af
Franzéns Skaldestycken, 1861, och hade för öfrigt
utgifvit sina »Skaldeförsök» f 2 häften 1826, 1832,
den med stor omsorg och förkärlek utarbetade texten
till Forssells praktverk »Ett år i Sverige», 1827-1832
(ny uppl. 1864), »Sånger från Norrland», 1841, »Nya
sånger från Norrland», 1848,. »Jul-liljor», 1852,
»Chriötliga tänkespråk», 1855, utom åtskilliga tal och
uppsatser i Läsning för folket, Norrlands tidningar
och andra tidskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
