Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och presterskapet.
197
man ock kunna antaga, att de för all religion
liknöjdes antal i samma mån aftagit, så att förlusten
för statskyrkan i verkligheten icke är så stor,
som de statistiska sifferuppgifterna tyckas antyda.
Enligt statistiska centralbyråns uppgifter, rörande
Sveriges befolkningsstatistik, funnos, vid slutet af
året 1870, i Sverige 373 katoliker, 30 den grekiska
troslärans bekännare, 40 fransk-reformerte, 150
engelsk-reformerte, 58 metodister, 1,916 baptister, 86
separatister, 440 »främmande kristna’trosförvandter»,
utan närmare uppgift om hvilka sekter de tillhörde,
1,836 mosaiske trosbekännare och 297 mormoner, eller
tillsammans 5,426 främmande trosförvandter. Enligt
uppgiften för 1880 åter var antalet baptister
7,964, metodister 1,591, romersk-katolske 810,
katolske-apostoliske 89, grekisk-katolske
17, separatister 448, en-gelsk-reformerte 201,
fransk-reformerte 44, mosaisk© 2,993 och mormoner 414
eller tillsammans 14,571 främmande trosförvandter,
hvartill kommo 6,091 odöpte barn och 337 icke döpta
äldre personer samt 235 icke konfirmerade, eller
tillsammans 6,663 personer, som icke kunde räknas
till statskyrkan, ehuru uppgift saknades om’ hvilken
trosbekännelse de tillhörde. Hela antalet statskyrkan
icke tillhörande personer i Sverige detta år utgjorde
således 21,234 personer, hvaraf 10,225 män och 11,009
qvinnor.
De talrikaste bland dessa, baptisterna, uppträdde
redan i början af i7:de seklet i England, der
John Smith, som varit prest inom anglikanska
kyrkan, bildade en särskild församling eller
s. k. kongregation, som ogillade barndopet och
yrkade, att ingen borde döpas, som icke kommit till
den ålder, att han fullt insåg de förbindelser,
han derigenom åtog sjg, hvarföre ock hvar och
en, som inträdde bland bapti-sterne, döptes å
nyo, hvilket sker medelst neddoppning. Den första
baptistförsamlingen bildades i London 1608, hvarefter
baptismen spridt sig synnerligast i Nordamerika,
der mot slutet af r86o-talet denna sekt räknade 4 1/2
millioner anhängare, med omkring 10,000 kyrkor. Från
Nordamerika spridde sig.den sedermera till Hamburg,
derifrån till Köpenhamn och så till Sverige, der den
har sitt hufvudsäte i Stockholm, men äfven utbredt
sig inom flere landsorter.
Äfven mormonismen har inom Sverige funnit icke få
bekännare. Den leder sitt ursprung från Nordamerika,
der en äfventyrare Josef Smith år 1830 uppträdde såsom
en Herrans profet och apostel, med en ny religiös
urkund, som skulle varit skrifven af en gammal
profet Mormon, efter hvilken sekten fått sitt namn,
och hvilken urkund Smith skulle hafva upptäckt och
med gudomlig tillhjelp öfversatt. Han lyckades ock
bilda en församling, som kallade sig »de yttersta
dagarnas hefige» och väl erkände bibeln, så väl som
mormonboken, såsom gudomlig sanning, men tillika
antog, att det uppenbarade ordets innehåll ideligen
kompletteras genom nya uppenbarelser, dem Herren
uttalar genom sina helige och särskildt genom de nya
profeterne och apostlarne. Genom en sådan senare
uppenbarelse infördes månggifte bland mormonerne,
hvilka för öfrigt antaga, att Christus snart skall
i synlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
