Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsverket.
173
Det under följande året utbrutna kriget mellan
Frankrike och Tyskland väckte här, såsom öfver allt,
den lifligaste uppmärksamhet och var i hög grad
egnadt att framhålla vigten af ett väl ordnadt
försvarsväsende. Det hade ovedersägligen visat
det preussiska härväsendets öfverlägsenhet öfver
det franska, så väl som det fruktlösa i oöfvade
milisers uppställande mot fast organiserade och väl
öfvade arméer. Det hade tillika visat, huru falska de
föreställningar voro, hvilka man trott sig kunna hysa
örn att den humanitet, som ansågs vara så allmän inom
de europeiska folken, äfven skulle göra sig gällande
i de moderna krigen. Tvärtom var det nu förda mellan
ett par af Europas mest hyfsade nationer så rikt på
gräsligheter af alla slag, att något hvar deraf borde
kunna inse livad det äfven i våra dagar betydde att
hafva en fiende i landet. Genom detta krigs utgång
hade ock Sverige i den nyskapade segerrika tyska
kejsarestaten fått en ny öfvermäktiga granne, som
vägrat uppfylla sina mot Sveriges vestra grannrike
ingångna förbindelser och stod i det förtroligaste
vänskapsförhållande till vår farligaste granne i
öster.
Under sådana förhållanden borde regeringen kunna
vänta att hos den år -18.71 sammanträdande riksdagen
finna ett lifligare intresse för ordnandet af
vårt försvarsväsende än hos de föregående. Ett
nytt fullständigt förslag till landtförsvarets
ordnande uppgjordes’ .också af dåvarande chefen
för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Abelin^
hvilken dervid tillika framlade en uträkning öfver
hvad Sveriges landt-försvar skulle kosta, om det
ordnades efter det danska eller efter det preussiska
systemet, af hvilken uträkning framgick, att i
förra fallet kostnaden uppginge till 21,297,000
rdr och öfningsdagarna till 7,900,000, samt i
senare fallet kostnaden till 25 millioner rdr
och öfningsdagarna till 16 millioner, hvarförutan
hvartdera af dessa system skulle medföra en kostnad
för en gång af 17 millioner rdr för uppförande
af nödiga kasernbyggnader, då deremot clet nu
uppgjorda förslaget skulle kräfva en kostnad, om
indelningsverkets alla omkostnader toges i beräkning,
af omkring 17 millioner rdr och ett användande af
ungefär 4 millioner öfningsdagar.
Det nya förslaget aflat» till riksdagen i en
kunglig proposition af den 26 Januari 1871. Det
afsåg indelningsverkets bibehållande i orub-badt
skick, således utan några lindringar, samt
skilde sig från det föregående förslaget dels i
fråga om sättet för indelta arméns rekrytering,
hvars öfvertagande af staten nu fråriträddes;
dels rörande tiden förde värnepligtiges öfningar,
som nu utsträcktes till 82 dagar för infanteriet,
artilleriet och ingeniörtrupperna, samt 90 dagar
för kavalleriet, hvaremot dettas öfningar skulle få
fullgöras under två i stället för tre år, samt öfrige
värnepligtige under sammanlagdt 8 dagar utöfver de
andra öfningarna öfvas i målskjutning, så att äfven
dessas öfningstid t sjelfva verket komme att uppgå
till 90 dagar; dels i fråga om sättet for bildande
af ett reserv-befäl bland de värnepligtige, hvilket
man sökte medelst åtskilliga lättnader befordra;
dels rörande organisation af krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
