Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Oscar IL
Förslaget blef ock af samtliga rikssånden förkastadt,
och adeln be-värdigade det så liten uppmärksamhet,
att endast 34 ledamöter voro närvarande vid
öfverläggningen, af hvilka 31 röstade för afslag och
3 för bifall.
Vid 1857 års riksdag medgåfvo ständerna att
beväringens öfnings-tid finge ökas från 15 till
30 dagar, och i Juli 1861 tillsattes en komité,
hvilken i Maj 1865 afgaf betänkande och förslag till
landtför-svarets ordnande, hvarefter kongl. maj:t
vid samma års riksdag aflat en proposition om ny
organisation af detta försvar. För armén skulle
bestämmas dels en fredsfot och dels en krigsfot. Den
förra, bestående af stam trupper eller den ständiga
armén, skulle utgöras af 50 bataljoner infanteri, 42
sqvadroner kavalleri, 25 batterier fältartilleri. 4
kompanier fästningsartilleri och 2 bataljoner
ingeniör-trupper, samt en väl öfvad förstärkning
åt denna ständiga armé bildas, så att dess styrka
kunde utan uppskof uppbringas till 50,000 man, som
vore arméns mindre krigsfot. Denna styrka skulle
inom icke alltför lång tid kunna ökas till 70,000
man, hvilken större krigsfot borde, om så behöfdes,
kunna ökas till 100,000 man, vid hvilket antal den
skulle bibehållas. Till ortförsvaret skulle bildas en
landtstorm. Hvarje svensk man skulle vara skyldig att
deltaga i allmänna beväringen från och med året efter
det, då han uppnått 21 års ålder; beväringsmanskapet
delas i i o-årsklasser, hvaraf de 6 första skulle
utgöra arméns (flottans) krigsförstärkning och
de 4 senare dess krigsreserv, samt en del af
beväringsmanskapet öfvas 62 dagar under första året
och 15 dagar under hvartdera af de tre följande åren,
för hvilket ändamål hvarje år 1/4 af årets första
beväringskläss skulle uttagas, först frivillige, som
dertill sig anmälde, och de öfrige medelst lottning. I
en särskild proposition framstäldes grunderna för
infanteriets och kavalleriets organisation, om
rättighet för den indelta soldaten eller ryttaren
till tidigare afsked, samt om arméns vapenöfningar
och underofficers-bildningen.
Äfven dessa förslag ledde dock ej till annat resultat
från ständernas sida, än att, då de föreslagna
förändrade grunderna för hevärings-inrättningen och
för bildande af en landstorm ännu inom landet vore
föga kända samt icke torde kunna väl pröfvas och
bedömas förr, än förslag till arméns och beväringens
organisation i dess helhet och sammanhang blifvit
framstäldt, och då slutligen med skäl kunde
ifrågasättas om den afgående representationen *)
borde, genom yttrande i en fråga af så genomgripande
art som denna, i mer eller mindre mån binda en
blifvande riksdags beslut, så anhöllo rikets ständer,
att kongl, maj:t behagade till en kommande riksdags
pröfning i sin helhet framlägga denna fråga.
Vid följande riksdagen tillsattes ett särskildt
utskott för frågor rörande försvarsverkets ordnande,
och den 13 Maj 1867 aflat riksdagen till kongl, maj:t
en skrifvelse, i hvilken yttrades, att »de omfattande
och genomgripande förslag, angående landtförsvarets
förstärkande
*) Svaret afgafs vid sista ståndsriksdagen 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
