Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållningen.
167
maskiner, vagnar och verktyg, hvilka såsom modeller
erfordrades, äfvensom sådana för jernvägen behöfliga
rails, lokomotiv och ångmaskiner, som ej kunde
af inhemsk tillverkning fås till lika lågt pris
och. af samma godhet, samt att bolagen kunde, för
jernvägsanläggningar, erhålla arbetsbiträde dels från
kronoarbetskåren, dels från manskap ur armén, så vida
frivilliga aftal derom med rotehållare och manskap
kunde träffas. Bland de föreslagna jernvägslinierna
skulle den mellan Stockholm och Göteborg först göras
färdig, samt jernvägsbolagen åtaga sig att föra post,
äfvensom trupper och deras materiel, på billigare
vilkor, än för trafiken i öfrigt.
Att bilda bolag för så omfattande
jernvägsanläggningar, som grefve von Rosen ifrågasatt,
visade sig emellertid icke verkställbart; men i
början af året 1850 voro två jernbanor för hästkraft,
en mellan Chri-stinehamn och Sjöändans lastageplats,
af en mils längd, och en mellan Clara elf och sjön
Fryken, 3/4 mil, med understöd af allmänna medel,
fullbordade.
I November 1852 oktrojerades ett bolag för anläggning
af en jernbana mellan Köping och Hult, hvaraf sträckan
mellan Örebro och Arboga blef för trafik öppnad i
Augusti 1857. Äfven bildades ett bolag för anläggning
af en jernväg från Nora till den punkt vid Ervalla,
der Köping-Hult-jernbanan skulle möta denna nya bana,
och denna Nora-Ervalla-bana, den första svenska
jernbana för lokomotiv, blef färdig i Mars 1856.
Vid 1853, 1854 årens riksdag beslöto ständerna i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af kongl, maj:t
aflåten proposition, att jern-vägarnes stambanor
derefter skulle utföras genom statens omedelbara
försorg samt, såsom allmän tillhörighet, stå under
statens tillsyn och förvaltning, hvarjemte ständerna
anslogo 4 millioner rdr bko för vestra stambanan från
Göteborg, i riktning mot Stockholm, och en million
rdr för södra stambanan från Malmö, likaledes i
riktning rnot hufvudstaden. Öfversten vid flottans
mekaniska kår Nils Ericson fick öfver-inseendet öfver
dessa arbeten, och vestra stambanan, blef i November
1862 för allmän trafik upplåten, hvarefter, såsom
i det föregående är nämndt, två särskilda styrelser
inrättades, den ena för j ernvägs trafiken och den
andra för jern vägsbyggnaderna. År 1866 var södra
stambanan fullbordad, och under 1862 och 1863 årens
riksdag hade ständerna beviljat anslag till begynnande
af tre nya stambanors anläggning - den östra från
Katrineholm å vestra stambanan genom Östergötland
och en del af Småland till Nässjö å södra stambanan;
den norra från Stockholm till Upsala, att fortsättas
vidare i nordlig riktning, samt den nordvestra från
Laxå vid vestra stambanan genom Vermland till Norge,
af hvilka den sistnämnda fullbordades 1871, då äfven
en sammanbindningsbana genom Stockholm var fulländad,
den östra stambanan 1874, och den norra till Storvik
vid Geflebanan 1875 sarr*t till norska gränsen 1882.
Vid de särskilda riksdagarna beviljades dessutom
ganska betydan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
