Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförfattningen.
12;,
samt ett tillägg infördes i riksdagsordningen om
medgifvande för stånden att, under Landtmarskalkens
ordförandeskap, sammanträda på ett rum till gemensamma
öfverläggningar, rörande allmän vid riksdagen under
behandling varande fråga, likväl utan rättighet att
vid sådant sammanträde fatta beslut.
Vid 1859, 1860 årens riksdag genomfördes af
de till icke ringa antal från den föregående
hvilande grundlagsändrings-förslag endast ett,
angående förstärkning i antalet af högsta domstolens
ledamöter, sft att de skulle utgöra minst 12, högst
18; ett, genom hvilket, i händelse af hinder för
landtmarskalken, den närvarande talmannen i det
stånd, som vore närmast i ordningen, berättigades
att föra ordet vid ståndens gemensamma sammanträden;
ett, hvarigenom statsrådets ledamöter berättigades
att deltaga i dessa gemensamma sammanträden, samt
ett, angående förändrad redaktion af åtskilliga
straffbestämmelser i tryckfrihetsförordningen, i följd
af en 1858 utfärdad författning, rörande ändringar
i missgerningsbalken.
Vid 1862, 1863 årens riksdag antogos och
blefvo af kongl. maj:t sanktionerade åtskilliga
grundlagsändringar, genom hvilka stadgades, att
till lärare-befattningar och öfriga tjenster
vid inrättningar för slöjd och skön konst,
äfvensom till läkare-befattningar, kunna andra än
bekännare af den rena evangeliska läran utnämnas;
att, utom städernas borgerskap, äfven öfriga till
deltagande i riksdagsmannaval inom borgareståndet
berättigade invånare i rikets städer ega deltaga i
upprättandet af förslag till borgmästare-tjenster;
att, då konungen reser utom Sverige och Norge,
eller af sjukdom hindras att regerings-ärendena
vårda, skall riksstyrelsen i hans namn föras af
den till tronföljden närmast berättigade prins,
om han uppnått 18 års ålder, hvilken som regent
skall styra riket med all konungslig makt och
myndighet, dock utan att kunna förläna adelig,
friherrlig, greflig eller riddare-värdighet, samt
att . å lediga förtroende-sysslor endast kunna
meddela förordnande tills vidare; att, derest ingen
till tronföljden berättigad prins finnes eller
ej fylt 18 år eller i öfrigt är förhindrad att,
i de uppgifna fallen, öfvertaga riksstyrelsen,
skall den föras af statsrådet, med samma makt,
som regent; att bondeståndets sekreterare icke
vidare skulle tillsättas af konungen, utan af
ståndet; att vissa förändrade föreskrifter anfördes
i fråga om fjerdepartsegares i Falu bergslag och
bruksegares. valbarhet; att valbarhet till riksdagsman
i bondeståndet tillerkändes äfven sådana hemmansegare
och kronohemmans-åboer, som förut tillhört annat
riksstånd eller ordinarie beställning i rikets tjenst
innehaft, sarnt att tiden för motioners väckande
inskränktes till 14 dagar från riksdagens början.
Vid 1865, 1866 årens riksdag antogos af ständerna och
sanktionerades af konungen åtskilliga |prändringar
i tryckfrihetsförordningen, angående kontroll å
skrifters tryckning, aflemnande af exemplar deraf till
kungliga biblioteket och till hvartdera af rikets
universitet, samt anmälan om idkande af bokhandel,
äfvensom åtskilliga straffbestäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
