Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1867-1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagarne 1867-1872.
101
I allmänhet hunno ock nu riksdagarna afslutas inom
eller helt kort efter den i grundlagen afsedda tid.
Vid nästa riksdag, som öppnades den 17 Januari 1868,
förklarade konstitutions-utskottet, att det funnit
fyra regeringsåtgärder påkalla anmälanden, men yrkade
i anledning deraf ingen tillämpning hvarken af 106
eller 107 § i regeringsformen.
Utskottets memorial var åtföljdt af flera
reservationer, bland hvilka professor Rydins var
särskildt riktad mot formen för detta memorial,
i hvilket utskottet icke yrkat någon tillämpning
af 107 § regeringsformen och riksdagen således
lemnades i okunnighet om, huruvida utskottet ansett
de uppgifna förhållandena vara af den beskaffenhet,
att de rådgifvare, som deltagit i de anmärkta
regeringsåtgärdernas handläggning, gjort sig
skyldiga till försummelse af sin rådgifvarepligt,
eller utskottet ansett de anmälda punkterna blott
röra rådslag, som ur principiel synpunkt kunna anses
förtjenta af riksdagens uppmärksamhet.
Memorialet föredrogs i båda kamrarna och framkallade
ganska omfattande, öfverläggningar.
Inom första kammaren ogillades de gjorda
anmärkningarna af de flesta talare, som der
uppträdde, och slutet blef, att samtliga punkterna
utan omröstning lades till handlingarna.
Äfven inom andra kammaren yttrade sig de fleste
talarne dels emot de anmärkta punkterna, dels emot
formen för utskottets memorial, hvilket man ansåg
hafva bort mera bestämdt angifva, huruvida utskottet
afsåg tillämpning af 107 § regeringsformen eller
icke. . Slutet blef, att äfven här alla anmärkningarna
lades till handlingarna.
Vid denna riksdags början hade inga andra förändringar
inom statsrådet inträffat, än att öfversten och
chefen för norra skånska infanteri-regementet
Gustaf Rudolf Abelin i Juni 1867 blifvit chef
för landtförsvars-departementet efter statsrådet
Reutersköld, samt att förra statsrådet, sedermera
landshöfdingen i Linköping frih. Curt Gustaf
af Ugglas såsom chef för finans-departementet
efterträdt statsrådet Lagercrantz; men i följd
af riksdagens beslut rörande särskilda delar af
stats-regleringen begärde statsministern för utrikes
ärendena samt cheferne för landtförsvars-, civil-
och finans-departementen i April 1868 sitt afsked,
och kort efter riksdagens slut utnämndes, i början af
Juni 1868, svenske och norske ministern vid danska
hofvet grefve Carl Wachtmeister till statsminister
för utrikes ärendena efter grefve Manderström,
och presidenten i Göta hofrätt Axel Adlercreutz
till chef för civil-de-partementet efter statsrådet
Lagerstråle. Statsråden frih. af Ugglas och Abelin
stannade tills vidare på sina platser; men chefen
för sjöförsvarsdepartementet grefve Platen nedlade
sitt embete och fick till efterträdare statsrådet
Carl Magnus Thulstrup, efter hvilken justitierådet
Karl Johan Berg blef konsultativt statsråd.
Nästa riksdag öppnades den 18 Januari 1869, då
konungen i trontalet gaf tillkänna sin dotters
förestående förmälning med kronprinsen af Danmark,
hvilken förmälning sedermera firades den 28 Juli 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
