Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1863, i$åå>
93
Mörner, infördes det här ofvan omnämnda motförslaget
för ombildning af nationalrepresentationen.
Af borgareståndet hade förslaget blifvit antaget
redan den 4 December, med 60 röster mot 5, efter
en kort diskussion, och af bonde-ståndet samma dag,
utan diskussion ejler votering.
Hos presteståndet upptogo öfverläggningarna ännu
längre tid än hos adeln, hvars -beslut ståndet
tydligen ville afvakta, innan det fattade sitt,
hvilket ock skedde först den 8 December eller dagen
efter sedan frågan blifvit hos adeln afgjord. Det
hvilande förslaget blef då äfven antaget af
presteståndet utan votering, ehuru den föregående
diskussionen omisskänligen visat, att ståndets flertal
icke vore för förslaget. Mot beslutet reserverade
sig ock 28 af ståndets 57 närvarande ledamöter, och
det var således ganska nära, att reservanternes antal
öfver-stigit deras, som fattat det till protokollet
tagna beslutet.
Den nya riksdagsordningen var sålunda af samtliga
riksstånden antagen. Underrättelsen härom mottogs så
väl i hufvudstaden som flerstädes i landsorterna med
de lifligaste glädjeyttringar, och hänförelsen var
sådan, att deraf lätt kunde slutas, det följderna
kunnat blifva rätt betänkliga, derest förslaget
fallit.
Den enda politiska fråga, som för öfrigt förekom
under denna riksdag, var decharge-frågan. Hos
konstitutions-utskottet hade anmärkningar blifvit
anmälda dels mot chefen för finans-departementet,
frih. Gripenstedt, för det han gifvit den tillsatta
tullkomitén en instruktion, stridande mot de
åsigter, ständerna vid föregående riksdagen i en
till kongl. maj:t aflåten skrifvelse uttryckt; dels
mot statsrådets samtliga ledamöter, för det i en
med Frankrike afslutad handelstraktat Tullafgifter
blifvit nedsatta eller afskaffade för en mängd
införsel-artiklar icke blott från Frankrike, utan
äfven från Schweiz och åtskilliga tyska stater, samt
för det tullen å papper blifvit i 1863 års tulltaxa
förhöjd, hvilket allt ansågs innebära Öfverträdelser
af grundlagens stadganden.
Konstitutions-utskottet förklarade dock i ett helt
kort memorial dessa anmärkningar böra förfalla,
samt gaf för öfrigt tillkänna, att utskottet,
vid granskningen af de till detsamma öfverlemnade
statsrådsprotokoll, icke funnit skäl mot någon
statsrådets ledamot tillämpa 106 § regeringsformen
eller ansett anledning vara för handen framställa
någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 §
regeringsformen. Mot detta utskottets beslut voro
emellertid reservationer-anmälda af dess ordförande,
presidenten grefve Carl Göran Mörner, och sju af
dess ledamöter, i samma syftning som de af utskottet
ogillade anmärkningarna, med tillägg att, då traktaten
med Frankrike blifvit, utan ständernas medgifvande
i afseende å deri bestämda tullafgifter, utsträckt
att gälla för 12 år, i stället för intill slutet
af den riksdag, då ny af rikets ständer faststäld
tullbevillning inträdde, måste detta betraktas såsom
ett ingrepp i rikets ständers beskattningsrätt.
Utskottets memorial föredrogs hos samtliga riksstånden
den 4 April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
