Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1862, 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1862, 1863.
73
sonlig bekräftelse härå genom ett besök i båda
närftnda riken under sommaren 1861. För öfrigt afslöts
den 21 Mars 1860 i Washington med nordamerikanska
Förenta staterna en konvention om ömsesidigt
utlemnande af förbrytare, och genom en konvention i
Petersburg af den 27 December samma år bekräftades det
år 1828 mellan Sverige och Ryssland ingångna aftal om
dylikt utlemnande. Med Hannover träffades den 18 April
1860 öfverenskommelse om ömsesidig rättighet för båda
makternas fartyg att idka kustfart mellan hamnarna
i båda länderna. Sedan svenska och ryska telegraf
linierna öfver Torneå blifvit förenade, ingicks i
Petersburg den 27 Juni 1860 en telegrafkonvention
mellan Sverige och Ryssland.
Den 25 April 1861 afslutades i Stockholm en
konvention om ömsesidig verkställighet af domar
och utslag, aflämnade i Sverige eller Danmark -
en öfverenskommelse, hvaruppå norska stortinget
vägrat ingå, så att i detta hänseende rådde nu
en närmare förening mellan Sverige och Danmark än
mellan brödrarikena. Mellan konungarne i Sverige och
Danmark hade ock, under upprepade ömsesidiga besök,
ett personligt nära vänskapsband blifvit knutet,
och svenska kabinettet sökte efter bästa förmåga
verka för en fredlig lösning af de ständigt förnyade
stridigheterna mellan Danmark och de tyska makterna.
Gemensamt med Österrike, Belgien, Brasilien, Danmark,
Spanien, Frankrike, England, Mecklenburg-Schwerin,
Nederländerna, Portugal, Preussen, Ryssland, Lubeck,
Bremen och Hamburg afslutade svensknorska regeringen
den 22 Juni 1861 en traktat med Hannover om upphörande
af den s. k. Stade-tullen å Elbefloden, emot en
lösnings-summa af 2,857,338% thaler, hvaraf på Sverige
belöpte 92,495 och på Norge 64,258. Sedermera ingicks
den 16 Juli 1863 gemensamt med Österrike, Bremen,
Brasilien, Chili, Danmark, Spanien, Frankrike,
England, Hamburg, Hannover, Italien, Lubeck,
Oldenburg, Peru, Portugal, Preussen, Ryssland och
Turkiet, i Brussel med Belgien en traktat om inlösen
af Sheldetullen, hvartill Sverige skulle bidraga
med 543,600 och Norge med 1,560,720 francs. För
öfrigt ingingos handels- och sjöfartsfördrag med
Turkiet i Konstantinopel den 5 Mars 1862, med det nya
konungariket Italien i Turin den 14 Juni samma år,
samt med Belgien i Stockholm den 26 Juni 1863.
Förhållandet mellan brödrarikena fortfor emellertid
att vara obestämdt. Frågan om närmare bestämmande
af föreningen mellan båda rikena, som så mycket
sysselsatt den svenska riksdagen, hade samtidigt ej
mindre lifligt diskuterats vid norska stortinget, men
der blifvit betraktad ur helt annan synpunkt. Denna
fråga var för öfrigt visst icke ny. Redan 1839 hade en
unionskomité varit tillsatt för att uppgöra förslag
till ny föreningsakt, och ett sådant förslag hade
äfven i November 1844 blifvit afgifvet, hvilket,
sedan norska regeringen i Febr. 1847 inkommit med
yttrande deröfver, blifvit i sammansatt svenskt
och norskt statsråd den 25 Februari 1848 förklaradt
hvilande tills vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
