Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845,
15
Under debatterna i riksstånden hade man likväl
förnummit ett uppriktigt och varmt allvar för en
reform, som borttog både sjelfskrifven-heten och
fyrdelningen samt åt de orepresenterade klasserna
inrymde valrätt, äfvensom för representationens
fördelning på två kamrar, ehuru man icke velat
medgifva, att hela den gamla byggnaden, uppförd icke
blott på historisk grund, utan i öfverensstämmelse
med både Sveriges och andra länders nuvarande
samhällsställning och omisskänliga behof för bevakning
af statens särskilda intressen, skulle helt och
hållet ned-rifvas och en ny byggnad uppföras på
en flack grund af allmänna val med en godtycklig
census, som, oaktadt den var så ytterst låg, ändock
från representationsrätt uteslöt icke blott ett
stort antal af städernas borgare, utan derjemte
alla de personer af bildning, som icke egde jord
eller utöfvade något yrke, samt derigenom gifvit
sådan öfvervigt åt fastighetsegare på Jandet och
i städerna, att denna samhällsklass skulle blifva
allherskande. Talaren framhöll för öfrigt, huru
borgareståndets politiska inflytande skulle, efter
antagandet af förslaget, helt och hållet försvinna
eller åtminstone ibrqväfvas af jordbrukare- och
fastighets-intresset, samt slutade med att, på alla
dessa skäl, yrka afslag å det hvilande förslaget.
De fleste, som sedermera yttrade sig, förordade
emellertid förslagets antagande, hvilket ock skedde
af borgareståndet med 47 röster mot 9.
Detsamma skedde af bondeståndet, utan föregående
diskussion, med 89 röster mot 14, och från detta
stånd afgick äfven till de öfriga, medan diskussionen
der pågick, en deputation, med underrättelse om det
beslut bondeståndet fattat och med varm uppmaning
till de Öfriga stånden att äfven antaga förslaget.
Det hade emellertid genom adelns och presteståndets
beslut förfallit, men under riksdagens lopp väcktes
sedermera flera förslag till representationens
ombildning. Så uppgjorde konstitutions-utskottet ett,
enligt hvilket rikets ständer skulle utgöras af fem
stånd, nemligen de fyra förut varande och ett femte,
bestående af de statens embets- eller tjenstemän
samt de fastighetsegare på landet, som icke hörde
till något-dera af de förra stånden. Hvartdera
af dessa fem stånd skulle utse 50 ledamöter att
utgöra riksförsamlingen, hvilken skulle fördelas
i två kamrar., den äldre och den yngre, hvardera
af 125 ledamöter, eller 25 från hvart stånd. Detta
förslag gillades till sina hufvudgrunder af adeln
och presteståndet; men borgareståndet godkände ett
annat, hufvudsakligen öfverensstämmande med det från
förra riksdagen hvilande, utom att den andra eller
äldre kammaren skulle bestå af ett bestämdt antal
ledamöter tillhörande vissa särskilda klasser, samt
bondeståndet ett tredje, grundadt på samfälda val och
på enkammar-system, dock så, att riksförsamlingen
skulle sjelf fördela sig i två afdelningar, den
ena utgörande tre och den andra två femtedelar af
församlingens hela antal. Intetdera af dessa förslag
blef dock hvilande till följande riksdag.
Representations-för slaget hade emellertid varit
en af de frågor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
