Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
521
års riksdag Leckö kungsgård, nu kallad Siikajoki
efter hans seger derstädes, i förläning på 50 år,
blef 1811 general af kavalleriet, var under fälttåget
i Tyskland 1813 chef för generalstaben vid norra tyska
armén, deltog i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och
Leipzig, var under fälttåget i Norge 1814 åter chef
för generalstaben och blef grefve efter föreningen med
Norge i Augusti 1814. Redan följande året i Augusti
1815 slutade dock hans verksamma bana.
Adlercreutz var af medellängd, med stark kroppsbyggnad
och uttrycksfullt ansigte, gladt och frimodigt
sinnelag, ett öppet vinnande sätt. Såsom krigare var
han modig, rådig o och kallblodig i faran, aldrig
oförvägen, men ock aldrig modfäld. Åt fredliga värf
fick han föga egna sig, men visade, såsom menniska
i allmänhet, en ädelhet i tanke- och handlingssätt,
en fasthet och karaktersstyrka, som tillvann honom
allmän aktning och i synnerhet gjorde honom högt
uppburen af svenska armén, hvilken betraktade honom
såsom sin mest bepröf-vade ledare och hvilken han
ock kände bättre än någon annan.
Fredrik Gyllenborg^ son till assessorn i
kommersekollegium grefve Gustaf Adolf Gyllenborg
och brorsons son till den i föregående delar ofta
omtalade kanslipresidenten grefve Carl Gyllenborg, en
af hattpartiets förnämste chefer under frihetstiden,
var född i December 1767 och blef 1780 fänrik vid
Uplands regemente, men lemnade krigs-tjensten 1784 för
att egna sig åt den civila embetsmanna-banan. Efter
slutade akademiska studier i Upsala anstäldes han
i Svea hofrätt och i justitie-expeditionen af det
kongliga kansliet 1785, blef assessor i Svea hofrätt
1792 och samma år sekreterare i lagkommissionen,
förordnades 1796 att biträda riksdrotsen-i utöfvandet
af justitie-kanslers-embetet, blef generalauditör vid
armén i Pomern 1805 oc^1 utnämndes till justi-tieråd
i Juni 1809. När genom riksdrotsens död i April
1810 justitie-statsministers-embetet blef ledigt,
ansågs statsrådet Rosenblad såsom mest förtjent
att dertill nämnas; men man hyste då ännu ett visst
misstroende till honom för gustavianska sympatier och
dessutom påstods Engeström motarbeta hans utnämning af
undseende för sin grefvinna, som ej kunde fördraga,
att grefvinnan Rosenblad, af borgerlig härkomst,
skulle taga försteget framför henne. I stället gaf
Engeström sitt förord åt grefve Gyllenborg, som
hade mycket anseende för juridiska kunskaper och
rättrådighet, var af hög börd och - ogift. Han blef
ock utsedd till grefve Wachtmeisters efterträdare, men
kunde först efter mycken tvekan förmås att öfvertaga
det höga embetet, hvilket han för öfrigt med nit,
oveld och samvetsgrarmhét, utöfvade. »En domare,
mera noggrann, mindre rädd om besväret än han,
har sällan eller aldrig skipat lag», heter det i
en minnesteckning; »men denna samvetsgrannhet gick
stundom längre än den behöft eller bort sträckas, ty
han vågade ej ens förtro sig åt tillförlitligheten af
sin egen öfvertygelse». Någon öfverlägsenhet finner
man icke hos grefve Gyllenborg, utom i god vilja,
i redbarhet och rättrådighet. Han hyste ock icke
litet misstroende till sin egen omdömesförmåga och
tog gerna råd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
