Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5*6 Carl
XIV Johan.
delse med Östersjön och Nordsjön medelst en kanal
genom Öster- och Vestergötland. I en 1806 utgifven
»Afhandling om kanaler genom Sverige» utvecklade
han sina åsigter härom. Den väckte ock regeringens
uppmärksamhet, så att engelske mekanikern Thomas
Telford blef 1808 inkallad, för att yttra sig om
företagets verkställbarhet och om den plan Daniel
Thunberg redan 1767 utarbetat. Den gillades i allt
hufvud-sakligt af Telford, och Platen uppgjorde
nu*ett kostnadsförslag öfver den tilltänkta kanalen,
hvars utförande emellertid hindrades af kriget.
Efter statshvälfningen, för hvilken Platen ansågs
icke varit främmande, ehuru han ej tog öppen del
deri, blef han af den nya regeringen anlitad i
flera värf. Han fick utföra beskickningar först
till engelske amiralen Hood å Vinga redd utanför
Göteborg, så till den utsedde kronprinsen Carl
August och längre fram på sommaren till engelske
amiralen Saumarez utanför Reval. Redan i början af
Juni 1809 inkallades Platen i statsrådet, der han
dock ej stannade längre än til! Oktober 1812. Hans
älsklings-förslag, Göta kanal, hade under tiden
blifvit beslutadt, och i Maj 1810 hade han blifvit
vald till ordförande i kanal-direktionen, hvarefter
han ville så uteslutande som möjligt egna sig åt
detta företag, för hvilket han ock under sju riksdagar
kämpade med aldrig svigtande ihärdighet och lyckades
äfven, kraftigt understödd af Carl Johan, ehuru han
merändels alltid hade emot sig både de fleste och
högljuddaste riksdagstalarne och största delen af
tidningarna, att genomdrifva icke blott kanalens
färdigbyggande, utan äfven anläggning af Motala
mekaniska verkstad och af Vanas fästning, som stod
i förbindelse med planen om Sveriges sjöförsvars
grundande på skärgårdsflottan. Här hade Platen att
strida mot anhängarne af stora flottan, likasom i
afseende å kanalbyggnaden mot oppositions-tidningarna,
som med skäl förebrådde honom hans otillförlitliga
kostnadsförslag, hvilka ständigt öfver^skredos, ty så
förfaren Platen än var i alla delar af kanalarbetet,
funnos alltid hans kostnadsberäkningar felaktiga,
antingen, såsom motståndarne påstodo, för att
missleda ständerna, som befarats blifva afskräckta,
om den verkliga kostnaden uppgifvits, eller, hvad som
gynes troligare, emedan han, med sina sangviniska
förhoppningar i allt gom rörde kanalen, trodde sig
kunna åstadkomma arbetet för billigare pris, än
sedermera visade sig vara förhållandet. I alla fall
var det onekligen Plåtens orubbliga ihärdighet och
stora övertalningsförmåga man hufvudsakligen har att
tillskrifva detta nationalverks slutliga fullbordan.
För öfrigt hade Platen äfven utom öfverläggningarna
rörande kanalen visat sig vara en af riksdagarnes mest
framstående ledamöter. Redan vid 1809 års riksdag hade
han väckt fråga om införande af allmänna beväringen,
och hans uppträdande i det här ofvan omtalta plenum å
riddarhuset den i Mars 1823 var en af de mest lysande
triumfer, som tillfallit en riksdagstalare. Han var
vid denna riksdag ordförande i konstitutionsutskottet,
hade 1812 varit generalintendent vid den här, som då
sammandrogs mot Norge, varit en af de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
