Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 Carl
XIV Johan.
skapliga samfund, död 18515 Elias Magnus Fries,
professor i praktiska ekonomien 1834-1851, i
botanik 1851-1859, född i Småland 1794, ledamot af
vetenskapsakademien 1821, af svenska akademien 1847
samt af flera in- och utländska vetenskapliga samfund,
fullmäktig för Upsala universitet vid 1844 och 1848
årens riksdagar, död 1878, författare till ett stort
antal vetenskapliga afhandlingar, som tillvunne honom
europeiskt rykte och bland hvilka de om svamparne
och lafvarne väckt synnerlig uppmärksamhet, särskild
berömd för sitt klara populära framställningssätt;
Adolf Ferdinand Svanberg, professor i fysik 1841-1856,
född 1806, död 1857, författare till åtskilliga
vetenskapliga afhandlingar; Gustaf Svanberg, professor
i astronomi 1842-1875, född 1802.
Vid Lunds universitet: Anders Johan Retzius,
professor i naturalhistoria 1787-1812, omnämnd i
föregående del; Carl Fredrik Folien, professor i
naturalhistoria 1812 -1830, född 1764, död 1830; Carl
Adolf Agardh, professor i botanik och praktisk ekonomi
1812-1834, född i Båstad i Skåne 1785, riksdagsman
i presteståndet 1817, 1823, 1834, 1840, 1844, 1847,
ledamot af vetenskapsakademien samt af flere in-och
utländska vetenskapliga samfund, af svenska akademien
1831, sedan han 1821 vunnit dess dubbla stora pris
för ett äreminne öfver Linné, biskop i Carlstad 1834,
ordensbiskop 1837, död 1859, en af de mångsidigaste
och snillrikaste författare Sverige under detta
tidskifte egde, först bekant såsom matematiker,
sedermera såsom botaniker, inom hvilket område han
vann europeisk ryktbarhet genom sina afhandlingar om
algerna, sin »Växternas organografi», 1830, »Växternas
biologi», 1832, m* fl. vetenskapliga uppsatser, så
utgifvare af flera ganska omfattande statistiska och
statsekonomiska arbeten, likasom af teologiska, samt
af en mängd tal och afhandlingar i åtskilliga ämnen;
särskildt berömd genom sina föreläsningar och sitt
föredrag; Sven Nilsson, professor i naturalhistorien
1832 - 1856, född 1787, ledamot af vetenskapsakademien
1821 och 1828 intendent vid dess zoologiska museum,
hvilket af honom ordnades, samt medlem af öfver 30
in- och utländska vetenskapliga samfund för öfrigt,
tillerkänd vetenskapsakademiens stora Linnéanska
guldmedalj 1836 och 1856 samt af svenska akademien
tillagd Carl Johans pris för litterära förtjenster,
1852, berömd genom flera naturvetenskapliga och
arkeologiska arbeten, såsom Svensk ornithologi
1817, »Skandinavisk Fauna, I; Däggdjuren, 1820, II;
Foglarne, 1824, III; Amphibierna, 1842, IV; Fiskarne»,
1832, »Skandinaviska nordens urinvånare», 2 delar,
1838 -1864, öfversatt på tyska, franska och engelska
m. fl.; Johan Wilhelm Zetterstedt, professor i botanik
och praktisk ekonomi 1839-1853, född 1785, död 1874.
Vid Karolinska medikokirurgiska institutet:
Jakob Berzelius, professor i kemi och farmaci
1807-I^3I5 Olaf Swartz, professor i naturalhistorien
1813–1818, född 1760, efter fleråriga resor i
Nordamerika, Vestindien och Sydamerika, vald 1789
till ledamot af vetenskapsakademien, professor
vid BergianSka trädgårdsskolan 1791, intendent
vid vetenskapsakademiens museum 1807, akademiens
sekreterare 1811,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
