Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
681,419: 13, 11, dels af åtskilliga skulder efter
kriget åren 1813 och 1814.
Riket hade sålunda visserligen blifvit befriadt från
sin utländska skuld, men penningeställningen var i
alla fall ganska bekymmersam.
Den ordning, man genom riksgäldssedlarnes vid 1800 års
riksdag beslutade och år 1805 verkstälda realisation
sökt införa i rikets penningeväsende, hade blifvit
af kort varaktighet. Då rikets ständer vid 1809
års riksdag uppdrogo åt banken att ombesörja detta
års krigskostnader, betala en del af krigsskulden
från föregående året samt dessutom lemna ansenliga
förskott till diskonterna, kunde sådant icke ske
utan att sedelstocken betydligt ökades och kom i
allt större missförhållande till bankens metalliska
kassa, hvarigenom förtroendet till banken mer och mer
minskades, och tilloppet att få dess sedlar utbytta
mot silfver blef allt större, så att man tid efter
annan fann sig föranlåten att mer och mer inskränka
silfverutvexlingen. En felslagen skörd 1811 och
en svår missväxt 1812 föranledde en ovanligt stor
införsel af spanmål utifrån, och i följd af allt
detta steg kursen oupphörligt, så att, då den under
året 1810 i medeltal utgjort 79 sk., var under året
1812 detta medeltal 89 sk. och 1813 91 sk.
Vid 1812 års riksdag bemyndigades riksgäldskontoret
upptaga ett inrikes lån å 3 1/2 millioner rdr banko
för blifvande krigskostnader och att, såsom förskott
derå, utgifva riksgälds-sedlar å motsvarande summa,
hvilka skulle af kontoret vid anfordran inlösas efter
den 1805 bestämda realisations-grunden, hvarföre
dess kreditiv i banken ökades med 500,000 rdr och
hvartill dessutom årligen anslogos 300,000 rdr af
allmänna bevillningen.
Vid 1815 års riksdag ökades riksgäldskontorets
kreditiv å banken från 1 till 2 millioner rdr. Likasom
vid de föregående riksdagarna stäldes det till
statsutgifter anvisade större kreditivet å 2 millioner
rdr på banken. Det mindre kreditivet, som vid 1812 års
riksdag bestämts till 1/2 million, ökades nu till 1 1/2
million rdr och stäldes på riksgälds-kontoret. För
öfrigt blefvo åtskilliga förut medgifna kreditiv
å banken ökade samt nya beviljade för understöd
i missväxtår. Enskilda aktieegares deltagande i
riks-diskonten skulle upphöra vid slutet af deras
oktrojtid i Juli 1816, hvarefter utlåningen skulle
bedrifvas endast för bankens räkning under namn
af rikets ständers banko-diskontverk, hvars fond
bestämdes till 6 millioner rdr.
De många utvägar till låns erhållande, som vid denna
riksdag bereddes allmänheten och hvarigenom man trodde
sig kunna afhjelpa den nu så mycket öfverklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen, gjorde det
emellertid för banken ännu svårare att med silfver
inlösa sina utelöpande sedlar. Också inskränktes nu
silfverutvexlingen till 200 rdr i veckan och skulle
ske endast i 4 och 2 skillings-stycken. Kursen hade
stigit ända till 115 sk. och var i medeltal 100 sk.
Den 7 Februari 1816 utfärdades reglemente för
banko-diskontverket, som skulle börja sin rörelse
den 1 Juli samma år; men det visade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
