Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan sedelmyntets ytterligare förökande eller svenska
folkets betungande utöfver dess krafter, bereda
fond för inhemska lånebidrag, som erfordrades till
oundgängliga kostnader, i följd af rikets politiska
förhållanden.
Det vid 1812 års riksdag tillsatta hemliga utskott
hade kongl. maj:t underrättat, huru, på kongl. maj:ts
yrkande, genom dess minister i Paris, att de behörigen
erkända fordringar, svenske undersåtar hos franska
regeringen egt före kriget och hvilkas betalning
endast i följd af kriget blifvit uppskjuten, måtte
vid sedermera återinträdda vänskapliga förhållanden
varda godtgjorda, fransmännens kejsare låtit genom sin
minister för utrikes ärendena i de bestämdaste uttryck
förklara, »att enligt folkrätten alla reklamationer,
ansökningar och fordringar hos franska styrelsen
voro helt och hållet och för alltid dödade genom
krigstillståndet». I betraktande af denna till
direkt förfång för svenska undersåtar tillämpade
grundsats, äfvensom af den sedermera inträffade
occupationen af svenska Pomern, oaktadt Frankrike
garanterat svenska rikets integritet, samt af de
oberäkneliga förluster svenske undersåtar lidit
dels genom vänskapliga nationers kaperier, dels
förmedelst dekretet om en realisation i Holland,
hvilken medfört två tredjedelars afdrag å beloppet
af vänskapliga makters der egande fordringar — hade
kongl. maj:t funnit det vara hög tid att söka
någon säkerhet och fond för Sveriges kronas och dess
undersåtars skadeslöshållande, samt att utländska
skuldens belopp derföre borde nedsättas, »icke under
tillämpning af andra staters grundsatser allena,
utan för eget försvar och såsom medel till utbyte
mot lika reala fördelar».
Hemliga utskottet yttrade ock enhälligt den åsigt,
att rikets ständer hvarken borde eller kunde
godtgöra riksgäldskontorets skuld i dess helhet,
och onekligen var tidpunkten ganska lyckligt vald att
på ett särdeles vigt sätt befria riket från största
delen af dess utländska skuld genom att, då Napoleon
vägrat godkänna svenska fordringar i Frankrike,
såsom repressalier förklara svenska skulder i Holland,
Brabant och Genua, som nu hörde under franska väldet,
icke vidare finnas till. Emot sjelfva fordringsegarne
åter var den ena åtgärden lika obillig som den andra,
och den nu för svenska ständerna föreslagna var
föga egnad att stärka Sveriges kredit i utlandet.
Också bifölls förslaget icke af borgareståndet,
men då de öfriga stånden godkände detsamma, blef
den föreslagna skuldafskrifningen af rikets ständer
beslutad. Dock gjordes undantag för åtskilliga i
den till afskrifning föreslagna skulden inbegripna
obligationer, hvilka i riksgäldskontoret blifvit
anmälda såsom tillhörande svenska undersåtar och nu
liqviderades med riksgäldskontorets obligationer å
tillsammans 164,911: 37, 9, banko. Den ersättning,
som, enligt det kungliga förslaget, skulle meddelas
för svenska undersåtars af franska regeringen
annullerade fordringar, utgick sedermera på det sätt
att 1/3 af hela summan afdrogs och anslogs till fond
för landtbruks-akademien, hvarefter fordringsegarne
för återstoden erhöllo riksgäldskontorets obligationer
å 499,522: 40, 9, banko på tio år och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
