Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underordnade, borde tilläggas derefter afpassad
mindre hög värdighet, samt att, enär de till
statsförvaltningen i andra instansen hörande ärenden
äro dels sådana, som bero på en stundom ej lätt
funnen tillämpning af gällande författningar och der
således vidsträcktare pröfning måste föregå beslutet,
och dels sådana, som blott fordra verkställighet
af regeringens eller domaremaktens beslut eller
af andra bestämda föreskrifter, pröfningsärendena
borde underkastas kollegial behandling, men deremot
verkställighetsåtgärderna öfverlemnas åt en enda för
att med enhet, kraft och skyndsamhet behandlas.
Hela statsförvaltningen skulle indelas i sju
hufvudgrenar: justitie-, utrikes-, krigs-, sjö-,
ecklesiastik-, inrikes- och drätsel-förvaltningarna. I
andra instansen skulle ärendena handläggas af ett
krigs- och ett amiralitets-kollegium inom krigs-
och sjö-förvaltningarna, ett sundhetskollegium inom
ecklesiastikförvaltningen, ett bergs-kontor, ett
manufaktur-kontor och kommerse-kontor, post-verket,
konvoy-kommissariatet och ett statistiskt
kontor, inom inrikes förvaltningen, samt af
kammarkollegium, generallandtmäteri-kontoret,
statskontoret, tullstyrelsen och kammarrätten,
inom drätsel-förvaltningen. Kollegierna skulle
skiljas i särskilda afdelningar, med tre ledamöter
på hvardera, efter ärendenas beskaffenhet, och
kontors-cheferne adjungeras såsom ledamöter i
de mål, som varit af dem handlagda. I tull- och
post-verken, bergs- och kommerse-kontoren skulle
cheferne ensamme ega beslutanderätt. Till indragning
föreslogos rikets allmänna ärendens beredning,
hofkanslers-expeditionen, kanslistyrelsen,
serafimer-ordensgillet, magasins-direktionen,
salpeter-komitén och tabellkommissionen, i hvars
ställe ett statistiskt kontor skulle inrättas.
Betänkandet öfverlemnades af ständerna till kongl.
maj:t, under åberopande af deri anförda hufvudgrunder
och med anhållan, att kongl. maj:t täcktes till
verkställighet befordra de delar af förslaget, hvilka
kunde finnas ledande till förenkling af styrelsen
och till inskränkning i embetsmännens antal.
Vid 1823 års riksdag blef tillika ett förslag till
förändrad organisation af statsrådet hvilande till
följande riksdag, men då icke af ständerna antaget,
hvaremot det förslag till statsrådets förändrade
organisation, som vid 1834 års riksdag afgafs
af konstitutions-utskottet samt blef hvilande
till följande riksdagen och hvilket vi här ofvan
omnämnt bland grundlagsförändringarna under detta
tidskifte, antogs af samtliga riksstånden och blef
af kongl. maj:t faststäldt den 16 Maj 1840.
Genom kongl. stadgan af samma dag bestämdes
ärendenas fördelning mellan de särskilda
departementen, och tillika förordnades, att till
justitie-departementet skulle höra högsta domstolen,
nedra justitie-revisionen, justitie-revisions-
och generalauditörs-expeditionerna,
justitiekanslern och dess expedition, hofrätterna,
krigshofrätten, kanslirätten, slottsrätterna,
sjöförsäkrings-öfverrätten, alla allmänna
underdomstolar i städerna och på landet, poliskammare
utom Stockholm, samt styrelsen öfver fängelser och
arbetsinrättningar i riket, med derunder lydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
