Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskedade eller från sina föredragande-befattningar
entledigade, icke vidare i förtroende-embeten begagnas.
Memorialet blef ock utan föregående votering till
utskottet återremitteradt.
I följd af dessa återremisser från borgare- och
bondestånden inkom konstitutionsutskottet
den 17 Augusti med ett nytt utlåtande, hvari det
sökte bemöta de anmärkningar, som blifvit yttrade
mot uppställningen af det förra memorialet samt
förklarade sig hafva genom detsamma fullgjort hvad
de ansett för sin oeftergifliga pligt; men vid det
förhållande, att de fleste konungens rådgifvare,
emot hvilkas åtgärder anmärkningarna i det föregående
memorialet voro riktade, redan ur statsrådet afgått,
att statsministern för utrikesärendena friherre
Stjernelds afskedsansökning vore af kongl. maj:t
bifallen, samt i betraktande af de emot statsråden
friherre Lagerbjelke och Ihre framstälda anmärkningars
antal och beskaffenhet, funne utskottet för sin del
någon underdånig anmälan enligt regeringsformens §
107 numera icke af omständigheterna påkallad.
När detta senare utlåtande den 3 och 6 September
föredrogs i borgare- och bondestånden, lades det
utan någon diskussion till handlingarna, och rikets
ständer kunde således hos kongl. maj:t anmäla, att,
ehuru konstitutionsutskottet ansett sig föranlåtet
att, på grund af 106 § regeringsformen, ställa flera
af statsrådets ledamöter och föredraganden under
tilltal af rikets ständers justitieombudsman inför
riksrätt, i afseende å deras rådgifvande åtgärder
rörande åtskilliga ärenden, och fastän detta åtal
då ännu icke blifvit af riksrätt pröfvadt, rikets
ständer, sådant oaktadt, förklarat, att statsrådets
ledamöters och föredragandes ansvarighet i öfrigt för
sina rådslag och utöfningen af sina embeten, intill
den dag, då riksdagen tagit sin början, så vida den
kunnat pröfvas med ledning af statsrådsprotokollen,
för nämnda tid upphört.
Denna fråga, som så mycket sysselsatt sinnena både
inom och utom riksdagen, var sålunda bragt till slut,
och det digra, på anmärkningar så rika memorialet
hade icke ledt till annan påföljd, än som inträffat
redan under förberedelserna dertill, att de fleste
bland de förre rådgifvande och deribland alla, som
kunde anses hotade af de förestående anmärkningarna,
afgått ur konseljen, vid hvilket förhållande och då
man således redan vunnit hvad man ville vinna — en
ministèrförändring — decharge-betänkandet ock synes
hafva bort blifva mera hofsamt och mindre utförligt
affattadt. Onekligen voro många af de framstälda
anmärkningarna alltför småaktiga, icke så få äfven
obilliga, och Tegnér hade väl icke alldeles orätt,
då han i detta betänkande såg snarare ett alster
af partisinnet och småsinnet än resultatet af
en oväldig pröfning utaf styrelseåtgärderna; men,
om man ock erkänner detta och äfven frånskiljer en
mängd af de gjorda anmärkningarna, återstå likväl
tillräckligt många att gifva stöd åt det omdöme,
som uttalades i Hans Janssons reservation mot det
afgifna betänkandet och äfven delades af den sansade
allmänna meningen, att konungens rådgifvare under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
