Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1834, 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle hos kongl. maj:t anmäla sin önskan, att
statssekreteraren Skogman skildes ur statsrådet
och från embetet, hvilken proposition blef med nej
besvarad.
I följd af de beslut, stånden sålunda fattat,
skedde vid denna riksdag ingen anmälan mot konungens
rådgifvare enligt § 107 i regeringsformen; men det var
dock tydligt, att hos flertalet inom representationen
orsaken härtill låg icke i något öfvervägande
förtroende för styrelsepersonalen, utan i den form
för anmärkningarna, hvilken den regeringsvänliga
majoriteten inom konstitutions-utskottet genomdrifvit
och som gjorde tillämpningen af ifrågavarande
grundlagsstadgande mot en enda bland rådgifvarne
olämplig och orättvis. Inom borgare- och bondestånden
hade tydligen oppositionen under denna riksdag vunnit
öfvervigten, och inom de båda öfriga stånden hade
regeringens anhängare endast en knapp majoritet. På
det hela hade sålunda oppositionen under denna riksdag
gjort betydande framsteg och hade icke försummat att
framhålla sina fordringar, som åsyftade i främsta
rummet en förändrad nationalrepresentation samt i
allmänhet ett friare samhällsskick i alla riktningar,
och det var underlåtenhet att befordra ett sådant,
som i synnerhet lades regeringen till last.
För öfrigt blef vid denna riksdag äfven ett åtal
inför riksrätt beslutadt. I anledning af en
kunglig proposition vid föregående riksdagen hade
ständerna beslutat, att för statens räkning ett lån
af högst 2 millioner rdr silfverspecie skulle af
riksgäldskontoret upptagas och af detta verk åter
utlånas, mot inteckning i jordegendom på landet och
i städerna, till hvilket låns upptagande ständerna
begärt kongl. maj:ts autorisation. Då likväl detta
beslut icke före den nu pågående riksdagen kommit
till verkställighet, föreslogs dels hos adeln
samma låns upptagande till biträde åt hypoteks- och
privatbanks-inrättningar, dels hos borgareståndet
inställande tills vidare af all åtgärd i afseende
å det beslutade lånet. Dessa framställningar
remitterades till statsutskottet, som afstyrkte
den hos adeln gjorda, och i anledning af den,
som förekommit inom borgareståndet, tillstyrkte,
att rikets ständer måtte förklara beslutet om
lånets upptagande hafva till all kraft och verkan
upphört. Detta statsutskottets betänkande bifölls af
samtliga riksstånden, hvilket beslut i skrifvelse
den 18 Augusti 1834 anmäldes hos kongl. maj:t och
såsom skäl dertill anfördes, bland annat, att lånet
torde blifva alltför betungande för låntagarne,
samt att statens skuldsättning utrikes till förmån
för enskilde i allmänhet icke syntes vara nyttig,
utan snarare skadlig.
Dessa skäl fann kungl. maj:t icke giltiga, emedan
de voro stridande mot de åsigter, som föranledt
det vid föregående riksdag fattade beslutet,
hvartill komme, att fråga uppstått om upprättande
af hypoteks-föreningar jordegare emellan, hvarför
kongl. maj:t funne så väl häruti som uti den genom
myntbestämningslagen vunna trygghet i afseende å
myntvärdets upprätthållande ett ytterligare kraftigt
skäl för fullföljande af rikets ständers förut fattade
och af kongl. maj:t gillade beslut om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
