Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevakad; som skulle framkalla den högsta dugligheten
till tolk af nationens tänkesätt, förena alla
intressen, oftare påkalla ständernas verksamhet
o. s. v.; men att utskottet, i saknad af erforderliga
statistiska kunskaper, icke kunnat nu uppgöra något
förslag, utan måste inskränka sig till att endast
tillstyrka en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
uttalande ständernas önskan om samlande af statistiska
upplysningar rörande Sverige, med synnerligt afseende
på dem, som med utarbetande af förslaget till en
ny representation kunde ega gemenskap. Betänkandet
bifölls af alla stånden, hvilka den 23 Juli ingingo
till Kongl. Maj:t med en framställning i den syftning
utskottet föreslagit.
Kort före riksdagens början hade i utländska tidningar
varit synlig en s. k. protestation, som föregafs vara
författad af f. d. konungen Gustaf Adolf och hvari
öppet yrkades hans sons rättigheter till tronföljden
i Sverige. Dessutom hade både i franska, tyska och
engelska tidningar förekommit de orimligaste rykten
om upplopp i Stockholm, mordförsök mot kronprinsen,
ett allmänt rådande missnöje, o. s. v., hvartill
i verkligheten icke ringaste spår förefans. Detta
allt föranledde emellertid ständerna att i deras
ofvan omnämnda tacksägelseadress förklara, att de,
»med liflig harm och djup förtrytelse erfarit de
i utländska tidningsblad framstälda, tilltagsna
och sårande, fastän vanmäktiga försök att göra
f. d. konungens eller dess efterkommandes förmenta
anspråk i en framtid gällande, samt att riksens
ständer deraf endast hemtat en förnyad anledning att
högtidligen ådagalägga så väl deras undersåtliga
tillgifvenhet och osvikliga trohet för konungens
och kronprinsens personer, såsom ock deras oryggliga
föresats att försvara rikets af dem sjelfva stiftade
och besvurna fundamentala lagar».
Ständerna vidtogo ock vid denna riksdag åtskilliga
åtgärder att befria svenska statsverket från
vidare utbetalningar till den förra kungliga
familjen. De beslutade utanordnande så väl af
arfsmedel efter f. d. konungens då aflidna
moder, uppgående till omkring 300,000 rdr banko,
som beloppet af förra kungliga familjens enskilda
förmögenhet, 681,419 rdr banko, samt anhöllo hos
Kongl. Maj:t att vidtaga nödiga mått och steg för
att afbörda statsverket all förbindelse att utbetala
något ytterligare belopp till fyllande af förra
kungliga familjens underhållssumma, så att svenska
statsverket måtte vara skildt från all utbetalning
till f. d. kungliga familjen.
För öfrigt fattades vid denna riksdag flera vigtiga
beslut rörande ändringar i grundlagarna och i
allmänna lagen, liqviderandet af rikets utländska
skuld, tillsättandet af en komité till reglering
af statens embeten och tjenster, m. m., hvartill vi
återkomma vid framställningen af statsförfattningens,
rättsväsendets, förvaltningens och statshushållningens
utveckling under detta tidskifte.
Särskildt bör dock anmärkas, att de ekonomiska
förhållandena inom riket blefvo vid denna riksdag
särdeles utförligt afhandlade och föranledde
uppträdandet af en ny adelig opposition, för hvilken
prosten i Sala grefve Fredrik Bogislaus von Schwerin
stod i spetsen och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
