Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den närmast förflutna tidens händelser, erbjöd
sin bemedling mellan Frankrike och Ryssland samt
besvor kejsaren att bespara menniskoslägtet vidare
blodsutgjutelse. Dessutom erhöll Signeul en förtrolig
not att meddela kejsaren, angående frågan om Norges
afträdande förmedelst Frankrikes mellankomst.
Kort derefter infann sig österrikiske ministern
i Stockholm grefve Neipperg hos kronprinsen,
med en förtrolig skrifvelse från österrikiske
ministern för utrikes ärendena furst Schwartzenberg,
innefattande uppmaning till Sverige att biträda det
mellan Österrike och Frankrike ingångna förbund,
emot förespegling af stora fördelar, hvilka skulle
tillfalla Sverige, i händelse krig utbröt med
Ryssland. I samråd med Engeström och Wetterstedt
uppsatte kronprinsen redan samma dag en not, hållen i
sådan ton, att deraf tydligen syntes, huru författaren
ansåg en brytning med Frankrike nära för handen. Den
slutade med en framställning om en fredskongress,
hvarest Österrikes, Rysslands, Frankrikes och
Sveriges fullmäktige kunde, på grundvalen af Nordens
beväpnade neutralitet, underhandla om biläggandet
af tvistigheterna med Frankrike, om upprättelse
för infallet i Pomern m. m. Då denna not följande
dagen, den 30 Mars, lemnades grefve Neipperg i
ryske ministern Suchtelens närvaro, väckte detta
sätt att afböja österrikiske ministerns förtroliga
framställning sådant missnöje hos hofvet i Wien, att
grefve Nipperg återkallades och lemnade Stockholm
i slutet af April.
Under tillredelserna till det stora kriget mot
Ryssland hade Napoleon emellertid allt mera insett
vigten af att ega Sverige på sin sida. Signeul
hade derför knappast återvändt från Stockholm till
Paris, innan han åter blef skickad till Sverige med
nya framställningar från Napoleon. Han ankom till
Örebro den 11 Maj, men fann der före sig icke blott
Suchtelen, utan äfven ett engelskt sändebud Thornton,
hvilket icke bådade godt för hans uppdrag, det han
dock nu framförde. Det innehöll, att kejsaren önskade
ett anfallsförbund med Sverige samt lofvade ansenliga
subsidier och besittningar af nya länder. Väl kunde
han icke lemna sitt biträde till föreningen med Norge;
men om Sverige öppet förklarade sig emot England
och anfölle Ryssland med 40,000 man, med detsamma
kejsaren öfverginge Niemenfloden, förbunde han sig
icke allenast att bereda Sverige återställandet af
Finland med dess gamla gräns, äfvensom att återlemna
Pomern, utan erbjöd tillika Mecklenburg och Stettin,
jemte landet mellan denna stad och Wolgast. Dessutom
ville han lemna 6 millioner francs subsidier till de
första krigsbehofven samt sedermera 1 million francs
i månaden, och för att hålla kronprinsen skadeslös
för sina förluster i Frankrike, erbjöd han värdet
af dess förra donationer, att lyftas när som helst
genom invisningar på franska statskassan. Dessa
anbud tycktes ganska fördelaktiga, men prinsen kände
alltför väl värdet och vådan af Napoleons understöd,
och då Signeul försäkrade honom om kejsarens goda
afsigter, svarade han, att det vore allt för tydligt,
det Napoleon nalkades sitt slut, ty hans system hade
bragt nationerna, liksom furstarne, i uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
