Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Örebro 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grannskapet af Holstein. Då Ryssland sedan 1809 var
inveckladt i krig med Turkiet, hvilket borde vara
bragt till slut, innan kriget mot Frankrike begynte,
skulle Löwenhielm erbjuda kejsaren Sveriges bemedling
i detta krig. Dessutom skulle han gifva kejsaren
åtskilliga på kronprinsens noggranna kännedom om
Napoleons krigföringssätt grundade råd i afseende å
bästa sättet att föra kriget mot denne, samt tillika
underrätta kejsaren, att svenska regeringen redan
anmodat den engelska sända en underhandlare till
Göteborg för att sluta fred med Sverige, hvarigenom
en sådan skulle inledas äfven mellan Ryssland och
England. Löwenhielm inträffade i Petersburg den 18
Februari och blef med mycken vänlighet mottagen af
kejsar Alexander, hvilken han dock fann i hög grad
vacklande och obeslutsam. Ryske statskanslern grefve
Romanzow stod i spetsen för ett parti, som hade de
mest öfverspända begrepp om Napoleons makt och förmåga
samt gjorde allt för att förmå kejsaren stå fast vid
förbundet med honom, framställande följderna af en
brytning med denne samtidens störste och mäktigaste
man så fruktansvärda och för Ryssland olycksbringande
som möjligt. Å andra sidan fans likväl äfven vid ryska
hofvet ett mäktigt parti, synnerligast inom den högre
adeln och hären, som afskydde Rysslands underdånighet
under den franske herskaren och ifrigt längtade att
få hämnas det sista krigets förödmjukelser. Till
detta mot Frankrike fiendtliga parti hörde äfven
Armfelt, som nu gått i rysk tjenst samt stod högt i
Alexanders ynnest och i hvilken Löwenhielm fick en
oväntad bundsförvandt. Armfelt hyste sedan längre
tid tillbaka ett bittert hat mot Napoleon och ansåg
sig bäst förlika sina nya pligter mot Ryssland med
sina förra mot Sverige genom att bereda det senare
Norges besittning och med detsamma för det förra
betrygga Finlands. Han förordade således lifligt hos
kejsaren de svenska förslagen, och de framställningar,
Löwenhielm hade från kronprinsen att meddela, rörande
den mera skenbara än verkliga storheten af Napoleons
makt, samt huru man lämpligast borde gå till väga för
att bryta den, gjorde på Alexander ett djupt intryck
samt bestämde honom slutligen att låta den 5 April
ett fördrag upprättas mellan Sverige och Ryssland,
hvilket af Löwenhielm och Romanzow undertecknades samt
innehöll, att båda makterna garanterade hvarandras
besittningar och förbundo sig att med en förenad här
af omkring 30,000 svenskar och 20,000 ryssar göra en
diversion på Tysklands kuster, för att oroa franska
härens operationer; att ryske kejsaren skulle antingen
medelst underhandlingar eller krigisk medverkan
förskaffa Sverige besittningen af Norge, garantera
denna besittning och ej nedlägga vapen innan denna
förbindelse blifvit uppfyld; att en rysk här skulle
lemnas till Sveriges förfogande, för att gemensamt
med den svenska bereda Norges förening med Sverige,
innan denna makt toge någon del i den öfverenskomna
diversionen mot franska härar; att båda hofven
skulle föreslå det danska att förena sig med dem mot
Frankrike och godvilligt afträda Norge åt Sverige mot
vissa skadeersättningar, hvilka båda makterna i sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
