Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tronföljden. Då denna plan stod i strid med Wedels,
gaf Darre endast undvikande svar; men sedan man
erfarit, att konung Fredrik bestämdt vägrade införa
någon slags fri författning i Danmark samt i hög grad
ogillade statshvälfningen i Sverige, gick Wedel in på
Adlersparres åsigter så mycket hellre, som Fredrik
VI mottog underrättelsen om regementsförändringen i
Sverige på ett sätt, som ingalunda kunde för honom
vinna svenskarnes förtroende. På framställningen
om stillestånd lät han gifva ett kärft svar,
som icke röjde något tillmötesgående, och det
bref hertigen-regenten tillskref honom den 23 Mars,
hvilket till honom framlemnades af kammarherrn grefve
Carl Löwenhielm, lemnade han obesvaradt samt hade
till Löwenhielm flera ganska förnärmande utlåtelser
om hertigens person. Vid sådant förhållande sökte
Wedel förmå prinsen att i Norge införa ett friare
statsskick och tillvägabringa dess förening med
Sverige under prinsens styrelse såsom de båda
ländernas gemensamme konung. Framställningen derom
afböjdes dock af prinsen under förklaring att han såsom
dansk undersåte, ej kunde ingå på ett dylikt förslag.
Under tiden hade äfven Armfelt beslutat söka förmå
prinsen att mottaga svenska tronföljden för att
dymedelst få Norge förenadt med Sverige och sände i
sådant afseende öfversten friherre Baltzar von Platen
till Christiania i medlet af April. Denne gjorde ock
allt för att vinna prinsens samtycke, men mötte den
ena betänkligheten efter den andra från hans sida, och
först sedan han förestält honom vådan äfven för Norge,
derest Sverige blefve af Ryssland öfverväldigadt eller
komme under ryskt inflytande, förmådde han aflocka
honom ett samtycke, dock endast under förbehåll att
konungen af Danmark dertill lemnade honom tillstånd.
Denne hade emellertid börjat fatta misstroende
till prinsen och sände derföre sin förtrogne,
presidenten Kaas, till Christiania för att dels
utforska ställningen derstädes, dels ålägga prinsen
genom ett hastigt infall i Sverige besätta dess
vestra provinser, till beredande af fördelaktigare
fredsvilkor för Danmark. Förra delen af detta uppdrag
tycktes utfalla till konungens belåtenhet; men detta
blef ingalunda händelsen med den senare. Då en norsk
härs inryckande i Sverige skulle helt och hållet
rubbat Wedels planer för båda rikenas förening, gjorde
han inom regeringskommissionen sådana inkast deremot,
att denna afstyrkte detsamma, såsom en militärisk och
materiel omöjlighet, hvilket åter så uppbragte Kaas,
att ett ganska spändt förhållande inträdde mellan
honom och prinsen samt i synnerhet mellan honom och
Wedel. För att inför konung Fredrik rättfärdiga sig,
sände prinsen Darre till Köpenhamn och gaf honom
tillika uppdrag att under återresan med öfversten
friherre Carl Henrik Posse aftala om vilkoren för
ett stillestånd, hvarom fråga blifvit väckt redan
under Platens besök i Christiania. Prinsen hade ock
uppmanat konungen att genom visad benägenhet för fred
och god grannsämja söka vinna svenskarnes kärlek och
förtroende, samt låtit honom förstå, att prinsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
